Annons Kamstrup 2024

Lägg inte alla ägg i samma korg: sociala perspektiv på avsaltning och vattenåtervinning i Israel

Internationell VA-utveckling 8/22

Israel har ambitiösa mål kring avsaltning och vattenåtervinning, tekniker som beslutsfattare ser som nycklar för att utveckla vattensäkerhet. Trots det är kunskapen låg om vad olika intressenter i området egentligen anser.

Av: Erik Winnfors Wannberg

Israeliska forskare har anlagt en kvalitativ/kvantitativ, Q-metoden. Analysformen ger möjligheten att göra en djup undersökning utifrån ett litet antal respondenter och består av en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Den ska ge möjligheter att undersöka människors värderingar och prioriteter.

Syftet har varit att undersöka sociala perspektiv av avsaltning och vattenåteranvändning bland en stor variation intressenter i den israeliska vattensektorn.

Bakgrund
Israel har under landets hela existens haft en hög medvetenhet kring vattenförsörjningsfrågor. Idag finns en hög medvetenhet om vikten av vattenbesparingsåtgärder där undervisning, mediauppmärksamhet och talrika besparingskampanjer spelat viktiga roller. I länder av Israels typ med stark vattenbrist, används vattenåtervinning och storskalig avsaltning i allt större omfattning. Israel har gjort sig beroende av avsaltningsanläggningar som huvudsaklig råvattenkälla, även om det fortfarande finns en diversifiering av källor. Huvudanledningen är att havet ses som en oändlig vattenkälla.

Ett antal representanter från olika delar av den israeliska vattensektorn fick svara på frågor kring i vilken omfattning de stödjer den valda politiken; att avsaltning är det bästa sättet att hantera långsiktig vattenförsörjning, eller om andra vattenkällor med där det finns lång erfarenhet, är värdefulla komplement i en långsiktig vattenförsörjning.

Vattenförvaltningen i Israel är komplex med olika statliga och lokala institutioner. En viktig intressent är Mekorot, ett nationellt vattenbolag som fungerar som vattengrossist. De använder en kombination av främst avsaltat och återvunnet vatten för råvatten, som sedan säljs vidare till lokala offentliga VA-aktörer.

Undersökningen
Deltagarna är välinformerade och har tydliga agendor inom ämnet. Fokus ligger på sex intressent-kategorier inom civilsamhället (universitet/forskningscenter samt NGO:s), offentlig sektor (VA-bolag, statliga instutioner) samt privat vattensektor (entreprenadföretag/leverantörer samt avsaltningsanläggningar). Intervjuer genomfördes i ett första steg med 37 stycken nyckelaktörer. Senare bjöds 55 deltagare in, däribland de 37 första, för en komplettering. I ett tredje steg deltog 23 intressenter.

Resultat
En fyr-faktors-lösning betraktades som den mest robusta, för den här undersökningen. Det var dellösningar som skilde ut men var och en fick noterbart stöd och kunde i viss utsträckning tillfredsställa minsta gemensamma nämnare i flera variabler, för var och en av de fyra faktorerna, bland intressenternas resultat.

Faktor 1: Avsaltning ska vara en sista möjlighet.
Åsikten hade relativt starkt stöd, särskilt bland tillfrågade NGO-representanter. Den hade lågt stöd bland representanter för avsaltningsanläggningar.

Faktor 2: Avsaltning styr oss mot en oändlig resurs.
Det fanns ettrelativt starkt stöd kring åsikten att det finns fördelar med avsaltning. Samtidigt framkom synpunkten att utöka avsaltning utgör en försvårande faktor för vattenåtervinning. Här fanns också åsikten att avsaltningsanläggningar bidrar till avspänning i regionen och rentav är fredsskapande. Faktorn avspeglade också en stark tilltro till den privata vattensektorn.

Faktor 3: Att likställa vattenbesparingar med resurser är en farlig illusion.
Det fanns ett visst stöd om att potentiella vattenbesparingar i städer inte bör stoppa investeringar i nya avsaltningsanläggningar. Här finns ett pragmatiskt synsätt där avsaltning, vattenåtervinning och vattenbesparing bör stöttas på lika villkor. Man talar om en diversifierad vattenstrategi. I den här kategorin kom även åsikter om helheten för vattenförsörjning med till exempel farhågor kring bristande kompetensförsörjning och även säkerhet kring specifikt avsaltningsanläggningar.

Faktor 4: Avsaltning är riskabelt elektriskt vatten.
Ett visst stöd fanns också för en stark oro kring risk- och energiaspekterna kring avsaltning. Resonemanget handlar om det starka energiberoendet i processen. Det påtalades att energiförsörjningsfrågan underskattas av avsaltningsförespråkare. Ett citat ur intervjuerna som lyfts fram är: ”Den största frågan är energin….vattensäkerhet genom avsaltning, handlar egentligen om energisäkerhet lika mycket som om vattensäkerhet. Här är frågan; vilken är min energikälla och ökar jag CO2-utsläpp och bidrar jag till klimatförändringar genom de här stora fabrikerna….”

Vidare ifrågasattes hur energiförsörjningssäkerheten överlag hanteras långsiktigt.

Likheter
Det fanns även en flera övergripande åsikter som i princip alla respondenter var överens om, som att vattenförsörjning är ett allmänas ansvar. Samtliga grupper vände sig också mot argumentet att avsaltning skulle vara en miljöfara på grund av saltlagen som pumpas tillbaka i havet.

Slutsatser
Det är intressant att ta del av tankar från ett tekniskt avancerat system/land, där avsaltning tar en allt större del av utrymmet för vattenförsörjningen. Det finns helt klart olika synpunkter på lösningen, något värt att ta till sig när det även i Sverige införs/diskutereras såväl avsaltning som återvinning och besparingsåtgärder.

En vanlig slutsats kring det sociala perspektivet är att avsaltning är nödvändigt för ett vattensäkert Israel och att det finns ett stöd för att göra avsaltning till den primära vattenkällan.

Trots det finns alltså också en stark konsensus över de redovisade faktorerna att avsaltning inte får vara den enda källan till dricksvatten i Israel. Intressenterna har en komplex inställning till för- och nackdelar kring såväl avsaltning som vattenåtervinning och de samhälleliga riskerna med att väga alltför tung på ett begränsat urval källor.

Man understryker faran i att avsaltning lätt kan ta över som lösning och att intresset för vattenbesparing och vattenåtervinning lätt avtar i takt med att avsaltning byggs ut.

Källa: G Sneegas, Lucas Seghezzo, C Brännström, W Jepson, G Eckstein. Do not put all your eggs in one basket: social perspectives on desalination and water recycling in Israel. Water Policy Vol 24 No 11 1772 doi: 10.2166/wp.2022.085

Annons Wateraid