Internationell VA-utveckling Archives - Cirkulation

Användning av gråvatten i fastigheter. Utmaningar och trender

Artikeln baseras på en litteraturgenomgång där främst möjligheter att använda gråvatten till toalettspolning fokuseras. Författarna menar att kunskaperna nu är tillräckligt stora för att standardisering ska eftersträvas. Artikeln diskuterar gråvatten kvantitativt och kvalitativt baserat på 84 litteraturreferenser. Mängdmässigt svarar gråvattnet mot 50-89 % av avloppsvattnet från hushåll där variationen beror på de boende, byggnadstyp och brukarvanor. Införande av återcirkulation har många utmaningar såsom det variabla flödet, hygieniska krav, och hantering av mikroföroreningar. Social acceptans och transparenta mätningar utgör väsentliga villkor för omfattande spridning av tekniken.

Läs mer

Solel för Davos avloppsreningsverk

Större delen av Davos avloppsreningsverk har utrustats med solpaneler som vid snöfall snabbt automatiskt kan vecklas ihop under tak. På detta sätt kan el produceras under hela vintern. På grund av reflexioner från snötäckta omgivningar erhålls el även om inget solljus finns (den s k albedoeffekten). Erfarenheterna av solcellerna är positiva. Ett liknande soldäck planeras nu över resten av reningsverket (två runda biosedimenteringar).

Läs mer

Omrörningsbehovet för rötkammare ifrågasatt

Inverkan av varierande omrörning i en rötkammare studerades. Den skedde normalt kontinuerligt av en skruvpump monterad överst i ett långt sugrör. Det visade sig att ingen eller intermittent omrörning inte påverkade gasproduktionen negativt. Färre ”trasselbollar” bildades också i rötkammaren. Sedimenterat material (”sand”) virvlades inte upp från botten utan avlägsnades snabbt från den djupa bottenkonen vid utpumpningen av färdigrötat slam.

Läs mer

Översvämningskatatrofen vid floden Ahr

Översvämningen i tyska Ahrdalen i juli 2021 medförde mycket stora skador på befintlig infrastruktur. För VA-sektorn gällde det att så snabbt som möjligt först säkra dricksvattenförsörjningen. Det dröjde sedan nästan ett år innan små temporära reningsverk var i drift för att rena orternas torrvädersflöden. Återställning av all VA-infrastruktur väntas ta flera år.

Läs mer

Framtidssäkra blandningszonskonceptet inom vattenresurshanteringen

Om avancerad avloppsreningsteknik inte kan rena alla kemiska ämnen å kan reglerade blandningszoner underlätta regelefterlevnad vara en lönsing, med vissa förbehåll.

Läs mer

Gav Covid-19-pandemin utökade kunskaper om de socio-spatiala drivkrafterna bakom hushållens vattenanvändning?

Det är etablerat att faktorer som inkomst och bostadsförhållanden är kopplat till vattenanvändning utomhus. Trädgårdar och simbassänger i enfamiljshus är viktiga faktorer för att förklara variationer i vattenförbrukning mellan bostadsområden. Kan det vara så att stadsplanering är ett viktigare verktyg för vattenbesparing än vad individuella kampanjer är?

Läs mer

Hantering av kaskadeffekter – Regional vattenhållbarhet ur ett krishanteringsperspektiv

Under det senaste decenniet har fokus ökat på kaskadprocesser, där faror utvecklas sekventiellt, där en händelse direkt utlöser en annan, vilket förstärker systemrisker. Kaskadprocesser är särskilt kritiska vid vattenförsörjning, där störningar som torka, översvämningar eller föroreningar sprids genom sammankopplade system och påverkar ekologisk balans, socioekonomisk stabilitet och folkhälsa.

Läs mer

Vattnet vi lämnar bakom oss: att säkra Ukrainas klimatresilienta framtid

Ukrainas dricksvattensituation och krigets påverkan kräver mycket stora insatser framöver. Läget beskrivs i en initierad men icke vetanskapligt uppbyggd artikel.

Läs mer

Strontium och kiseldioxid i dricksvatten kan vara en förbisedd hälsorisk

När strontium Sr och kiseldioxid SiO2 finns i grundvatten kan förhöjda halter behöva åtgärder.

Läs mer

Mikrobiologisk separation av PFAS. En litteraturstudie.

157 referenser syntetiseras kring tekniken att splittra PFAS-molekylen på mikrobiologisk väg. Slutsatser och luckor i forskningsutbudet presenteras. Avskiljning av PFAS-ämnen är ett angeläget utvecklingsområde. Denna litteraturgenomgång som fokuserar på möjligheter till biologisk behandling av vatten med PFAS-innehåll baseras på data från 97 studier.

Läs mer

Deammonifikation av rejektvatten i ett tyskt reningsverk

I ett av Berlins avloppsreningsverk behandlas rejektvatten från avvattning av rötat slam i en tvåstegsprocess med två SBR-enheter i serie. Den första reaktorn omvandlar ca 50 % av ammonium till nitrit i oxisk miljö. Den efterföljande reaktorn drivs anaerobt. Med Anammoxbakterier bildas där kvävgas (och lite nitrat) utan något behov av kolkälla. Tyska erfarenheter har visat att en tvåstegsprocess med aktivt slam i SBR-enheter är betydligt driftsäkrare än om båda reaktionerna ska ske i samma reaktor.

Läs mer