Annons EndressHauser 2024 EndressHauser 2024

Vattenverket i Branäs står och väntar på att tas i drift. FOTO: Erik Winnfors Wannberg

Parallellbygge av renings- och vattenverk

Cirkulation 3/23

Torsby kommun har byggt ett nytt reningsverk och ett nytt vattenverk parallellt. Nu ska den stora skidorten Branäs kunna klara en ordentlig expansion. Reningsverket är igång men det nya vattenverket försenas av uteblivna leveranser för styr- och reglerutrustning.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Skidorten Branäs i norra Värmland breder ut sig allt mer. Nya stugor och bäddar har ökat trycket på en hållbar VA-lösning. Idag står ett nytt reningsverk på Klarälvens strand klart och är igång efter en stor utbyggnad av det gamla slitna reningsverket i Ransby. Någon kilometer bort på andra sidan älven i själva Branäs, står vattenverket klart men väntar på automationsutrustning. Nästa steg som också påbörjats är stora ledningsarbeten. Ett jätteprojekt för en liten kommun som Torsby, den största investeringen i kommunens historia.

– Totalt har det varit 300 miljoner anslaget med verken och utbyggd infrastruktur. Vi har klarat budgeten och det tror jag beror på att personalen kunnat gå emellan de två byggarbetsplatserna, säger Marie Johansson, teknisk chef i Torsby kommun. Vi träffas i den nya personalbyggnaden vid reningsverket tillsammans med Per Björk, VA-tekniker och Pelle Nyberg, VA-maskinist och Emil Bergman, nytillträdd VA-chef.

Behoven på såväl reningsverk som vattenverk har främst handlat om kapacitetshöjning men samtidigt blir det en massiv uppgradering av ­teknik, robusthet och resiliens. Verken är också mycket flexibla. De ska kunna hantera cirka 200 – 300 personer sommartid och tidvis upp till 30 000 personer under vintern, även om det handlar om att räkna bäddar och inte hushåll.

– Branäs hade egna pumpstationer, ett eget vattenverk och ledningsnät tidigare. Kommunen tog över VA-anläggningen år 2017. Då var vattenverket för litet och vi har haft en temporär containerlösning på plats under några år. Även vårt reningsverk var för litet kapacitetsmässigt, säger Per Björk, som innan han kom till Tekniska Förvaltningen arbetade på Branäs.

Det beslut som togs om investeringen sent 2019 omfattade båda verken, samt nya matarledningar upp till turistområdet på Branäsberget.

– Först hade förvaltningen tänkt på detta som en totalentreprenad men hösten 2019 tog man beslut om partnering. Det var lite djärvt men vi kunde ändå använda det mesta av det material som vi arbetat fram tills dess, berättar Marie Johansson.

I april 2020 var Byggdialog upphandlade som entreprenadpartner i konkurrens med fyra andra anbudsgivare. I oktober 2020 satte bygget igång, mitt under restriktionerna för pandemin.

Ulf Persson har fungerat som platschef för entreprenören Byggdialog. Han är överraskad över hur väl entreprenaden ändå fungerade.

– En stor utmaning var hur vi skulle hantera Covidsituationen för att bibehålla en säker arbetsmiljö. Förutom att följa alla myndighetsrekommendationer gjorde vi löpande riskbedömningar i projektet. Vi tog också fram engångstester som alla skulle använda på söndagar innan arbets­veckan. Sedan satte vi upp sensorblandare i bodarna. I slutänden hade vi bara ett eller två sjukdomsfall, säger Ulf Persson.

– Samverkansentreprenaden har fungerat fullt ut. Det har varit ett komplext och utmanande projekt, men vi har haft en öppen och bra dialog med alla inblandade under hela processen. Det har varit högt i tak i våra möten och vi har kunnat lösa utmaningarna tillsammans. Det blir ett lugnare arbetssätt med partnering jämfört med andra entreprenader, säger Ulf Persson.

En annan utmaning var kalla vintrar under perioden med i snitt 15 – 20 grader kallt under hela januari vintrarna 2020 – 2021.

– Kylan och snön var verkligen en utmaning, inte minst avseende grundplattan. För att inte få skador på plattan på grund av tjälen, lade vi ett lager skyddsbetong där vi gjöt in värmeslingor i hela ytan. Det gjorde att grundplattan höll värmen, så vi kunde montera armering och få dit den rätta betongen. Det var en bra lösning som vi tack vare allas kompetenser gemensamt utvecklade i projektet, säger Ulf Persson.

Från Torsby kommuns sida avsattes en heltid för att ägna sig helt åt projektledning.

Det avloppsreningsverk som byggts ser helt nytt ut men i grunden finns delar från det gamla verket kvar.  Verket har nu tre biobäddar, två är nya, två linjer försedimentering och två linjer för slutsedimentering, berättar maskinisten Pelle Nyberg.

Kapaciteten är 8 750 pe som max genomsnittlig veckobelastning, tidigare låg den på 5 650 pe. Anslutningen består för närvarande av över 10 000 bäddar i Branäs plus några hundra hushåll i Ransby. Verket är utrustat för kväverening som nu körs igång stegvis under året även om inte tillståndet kräver det ännu. Det finns även en ny externslamsmottagning.

Under arbetet har robusthet varit viktigt. På landsbygden är det långt till service och inbyggd redundans betyder mycket. Verket är också styrbart utifrån de skiftande kapacitetsbehoven. Det finns två intag från ledningsnätet där ett intag med klenare dimension används under lågsäsong. Tre stora pumpar trycker in vattnet i reningsverket under högsäsong men under lågsäsong används bara två småpumpar. Under sommaren stängs också en del biobäddar samt för- och slutsedimentering ner.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

Pelle Nyberg visar också upp en finess i utloppet där utloppsledningen kan spärras vid högt vatten­stånd i älven. Det renade vattnet kan då istället pumpas ut via en tillfällig ledning.

Flexibilitet gäller för det nya vattenverket på andra sidan älven. Där rör det sig om ett helt nytt vattenverk med ett utökat grundvattenuttag. Två nya borror har slagits i den gamla vattentäkten och det finns möjlighet till fler. Vattenverket innebär en stor kapacitetsökning. Den beredningsprocess som är nödvändig är reduktion av järn och mangan. Processen består av luftning, sandfilter samt UV-desinfektion.

Processhallen domineras helt av de sex stora tryckfilter som är uppställda. De ger tillsammans tre sandfilterlinjer med två olika sandkvaliteter i varje linje. Vattenverket har två distributionsvägar. En går upp till en högreservoar på berget vid det distributionsverk som fortfarande finns kvar där, i praktiken en tryckstegringsstation. Den andra leds till samhället Ransby. Det innebär bland annat att det finns två UV-ljus-stationer i helt olika dimensioner för att kunna anpassa produktionen sommar respektive vinter. Även här är pumpuppställningarna dubblerade och anpassade till respektive behov.

Säkerhetsnivåerna är betydligt skärpta jämfört med tidigare anläggning.

– Det finns naturligtvis ett nytt skalskydd och det finns ingen driftcentral i vattenverket utan bara ett väldigt enkelt driftrum med dockningsmöjlighet, säger VA-chef Emil Bergman, som inte heller tillåter Cirkulation att fotografera inne i vattenverket.

När Cirkulation är på besök i mitten av mars är dock aktiviteten på vattenverket låg. Det sopas en del men medan reningsverket är igång sedan i december är drifttagningen av vattenverket skjuten på framtiden. Det är några komponenter i styrsystemen som saknas. ASB VA-Automation levererar styrsystemet. Avgående vd Kenneth Rydin ser fortsatta jobbiga år för VA-branschen där långa leveranstider är det nya normala.

– Jag tror att det kommer att vara så här. Vi kommer inte att komma tillbaka till 14 dagar utan det kan bli bäst 3 – 4 månader. Idag kan det vara 18 månader, säger Kenneth Rydin till Cirkulation.

Det är de sammanlagda effekterna av pandemi, störningar i globala transportkedjor, förödande stormar vid nyckelanläggningar i USA och kriget i Ukraina som har gjort att den tidigare rådande filosofin med just-in-time-leveranser inte har hållit måttet. Det slår brett och drabbar i slutänden till exempel vattenverket i Branäs.

– Tanken från början var att allt skulle vara färdigt i höstas, till den här vintersäsongen. Vi hade våra leveransbesked till augusti 2022 med styr­system och andra komponenter men det har nu skjutits fram flera gånger. Det senaste beskedet är juli 2023, det är besvärligt för alla involverade, säger säljaren Ronny Annerqvist.

ASB tar hand om hela kedjan med automation. När det gäller Branäs bygger och programmerar de styrskåpen. De är en oberoende leverantör men i slutänden spelar det ingen större roll vilken hårdvara som ska installeras. Beskeden från alla PLC-leverantörer är desamma. I det här fallet är det Mitsubishi Electrics komponenter som ska in i styrskåpen.

– Mitsubishi har egen representation i Sverige. De har kunnat leverera vissa delar men inte hela systemet. De vet inte mer än vad vi vet. Det här gäller inte bara Mitsubishi. Alla PLC-leverantörer har samma problem. Ofta är det de analoga in- och utgångskorten till styrsystemen som det gäller men historiskt är det även andra delar som fallerat, till och med plint, säger Ronny Annerqvist.

– Det nya normala är att när vi får en order, eller indikation på en order, så lägger vi en order till våra leverantörer. Sedan får vi lagerhålla de delar som kommer. Vi gör ungefär 400 projekt inom VA årligen. Från små enskilda tryckstegringar till hela verk. Som värst under pandemin stod 70 skåp halvbyggda och nu håller det på och växer igen, berättar Kenneth Rydin.

Ronny Annerqvist berättar att de kunnat lösa en del skåpleveranser där en enstaka komponent saknats, genom att låna delen från slutkundens eget reservdelslager. Många kommuner eller kommunala bolag har egna lager. När väl den restförda komponenten dykt upp har slutkunden fått tillbaka den delen till sitt reservdelslager, men har då fått fördelen att den nya enheten kunnat levereras snabbare.

Det finns även ett visst europasamarbete mellan leverantörer där komponenter till särskilt utsatt samhällskritisk nybyggnation kan få förtur och hjälp från kollegor och konkurrenter.

Även Kenneth Rydin och Ronny Annerqvist är mycket nöjda med partneringsamarbetet.

– Det har varit ett väldigt bra samarbete och alla parter har haft förståelse för situationen, säger Ronny Annerqvist.

Den uppkomna situationen förändrar också synen på leveranskedjorna.

– Det som är positivt är att en del av våra leverantörer nu plockar hem sin produktion till Europa, på sikt. Så illa som det har varit ska det inte bli igen men från vissa leverantörer ser vi ingen ljusning under 2023, säger Kenneth Rydin.

I övrigt har leveranserna till de två VA-verken vid Klarälven fungerat som de ska. Även prisökningarna kunde hållas rimliga.

– När vi såg att priserna drog iväg 2020 beslutade vi att köpa in material ändå. Det har visat sig vara ett bra beslut, säger Marie Johansson på Torsby kommun. Hon får medhåll av Ulf Persson på Byggdialog.

– Vi plockade med allt som fanns i våra ritningar. Betalade allt material i förväg och lade upp på lager i Karlstad. Det gick lättare än vad vi trott. Betongleveranser, runt 2 500 kubik, har vi fått från Malung, cirka åtta mil från arbetsplatsen, berättar Ulf Persson.

Nu återstår ledningsutbyggnaden av projektet. Det har lagts nya sjöledningar med styrd borrning under älven men nu ska det byggas nya ledningsnät uppe på berget med egen detaljplan för 8 300 bäddar. Det görs i separata upphandlingar och delvis i egen regi.

– Det har sammantaget varit en stor fördel att handla upp och bygga båda verken samtidigt, en strategisk partnering, avslutar Marie Johansson.

Annons Wateraid