Klimatvariationer, inte minst de storskaliga svängningarna från långvarig torka till regnigare perioder som kan vara i år eller decennier, leder till att planerare och beslutsfattare behöver se över sina åtgärdsförslag för att möta vattenbristperioder. Ofta leder åtgärderna till kostnadsdrivande investeringar i storskalig infrastruktur för att säkra vattenförsörjningen. Sarah Fletcher och medförfattare (2023) har utvecklat en metodik för hur denna typ av beslutssituationer kan förfinas. De utgår från nederbördsförhållandena i Afrika söder om Sahara. Metodiken kan användas för att underlätta för beslutsfattare att identifiera de säkraste och mest kostnadseffektiva åtgärderna som behövs för att hantera vanligt förekommande klimatvariationer.
Det är välkänt att regnvariationer påverkas av storskaliga oscilleringar (klimatsvängningar) i havsytans temperaturer, såsom El-Niño Southern Oscillation (ENSO, tre till sju års periodicitet) och Pacific Decadal Oscillation (PDO, 10 till 30 års periodicitet). Nederbördsvariationer inverkar på alla ekosystemtjänster kopplade till vattenanvändning, som dricksvattenförsörjning, vattenkraft, översvämningskontroll, livsmedelssäkerhet och vattentransporter i inlandet. Den generella uppvärmningen överlagras av dessa variationer som periodvis förstärker, och periodvis dämpar vattenbrist. Fletcher och medförfattare (2023) ställer frågan om det går att samla data och räkna fram vilka tekniska och administrativa åtgärder som ger störst trygghet och säkerhet i vattenförsörjning lokalt, regionalt och nationellt.
