Internationell VA-utveckling Archives - Sida 14 av 87 - Cirkulation

Temperatureffekter och återväxt för bakterier vid desinfektion med permyrsyra och natriumhypoklorit

Natriumhypoklorit är sedan länge en vanlig desinfektant vid vattenbehandling. Här jämförs den med permyrsyra och aspekterna temperatur och bakteriell återväxt undersöks.

Läs mer

Är lokal värme- och gråvattenåtervinning en hållbar väg? En kvantitativ och kvalitativ skattning till 2050.

Utrustning utvecklas för att på lägenhetsnivå utvinna resurser, främst värme, ur BDT-avloppsvatten. Härigenom minskar en resurs som annars kommer tillhörande nät och avloppsverk tillgodo. För- och nackdelar diskuteras här, med Stockholm som utgångspunkt. Olika tekniska och befolkningsmässiga utvecklingsscenarion provas.

Läs mer

Kvantifiering i avloppsslam av sällsynta jordartsmetaller från industriella källor

En schweizisk undersökning har jämfört innehållet av 14 sällsynta jordartsmetaller i rötat slam från många schweiziska avloppsverk och jämfört resultatet med halterna i en mängd jordprover från Schweiz. Några värden stack ut där viss industrikoppling fanns.

Läs mer

SBR med pulverkol för avskiljning av mikroföroreningar

Ett tyskt avloppsreningsverk med platsbrist har undersökt möjligheten att uppnå önskad sammanlagd avskiljningsgrad (80 %) för sju mikroföroreningar med en SBR-pilot för aktivt kol i pulverform (PAK). Fällningsmedel och polymer användes för att ge korta behandlingstider och på så sätt spara plats. Avskiljningsgraden blev dock klart sämre än med konventionella separata reningssteg med PAK och efterföljande sedimentering och filtrering. Då avskiljningsraden ska vara minst 80 % över hela reningsverket bör det gå att uppfylla reningskravet genom driftoptimering av en SBR för PAK och återföring av PAK-slam till ett föregående biologiskt reningssteg.

Läs mer

Primärslam blir värdefulla produkter

En pilotanläggning har uppförts i Tyskland för att under 2023 och 2024 bland annat undersöka möjligheten att erhålla bioplast genom hydrolys av primärslam och efterföljande fermentering. Hydrolysatet kan även utnyttjas för att producera vätgas genom mikrobiell elektrolys, eventuellt utan någon tillförsel av extern energi.

Läs mer

Att konceptualisera kommunikationsbarriärer rörande hushålls översvämningsberedskap

Ökande risker för översvämningar går snabbare än hushållens beredskap, något som kan leda till högre kostnader när översvämningar inträffar. Effektiv översvämningsberedskap spridd i hela närsamhället är beroende av mänskliga beteendemönster före oväntade händelser. Att ta itu med brister och luckor i vetenskapliga kunskaper kan ge bättre underlag till stadsförvaltningar och och ge bättre stöd för insatser för att uppmuntra till förberedelser i hushåll och närsamhälle.

Läs mer

Magnesiumhydroxiddosering i avloppsnät – effekter på efterföljande behandling

Dosering av magnesiumhydroxid till avloppsnät höjde pH och minskade därigenom svavelvätehalten påtagligt. Doseringen hade ingen negativ effekt på nedströms rötkammare utan magnesiumfosfatbildning reducerade fosfathalten i slamvattnet. Sjunkhastigheten för aktivslammet förbättrades.

Läs mer

Långtidsavskiljning av fosfor i låga koncentrationer för olika filtermaterial

För fosforavskiljning ur avrinning från jordbruksmarker kan kompakta filter användas. Fem olika filtermaterial har testats för måttliga fosforhalter under lång tid, två år, och tydliga skillnader i effektivitet har uppmätts.

Läs mer

Genteknisk testning i avloppsvatten jämförd med klinisk testning för att spåra spridningen av SARS-CoV-2, Omicronvarianten, i England.

Nära 20 000 prover har samlats in i England kring årsskiftet 2021/2022 för att undersöka om avloppsbaserade prover (WEB) kunde jämställas med de kliniska testdata som meddelats. Så bedömdes vara fallet.

Läs mer

Mätning av lustgas vid avloppsvattenrening

Lustgasemissioner från behandling av avloppsvatten kan uppskattas med givare placerade i t ex aktivt slam och/eller med gasanalys av luft som samlats upp från luftade bassänger. Det är dock svårt att få en korrekt bild av de totala lustgasutsläppen från en bassäng med stor yta. Minskning av lustgasutsläpp kan ske genom långtgående nitrifikation året runt, rätt syrehalt i biosteget, utjämning av kvävetoppar och effektiv denitrifikation av nitrit och nitrat. Tillsats av en extern kolkälla har en positiv effekt, eftersom denitrifikationen då snabbt kan bli fullständig.

Läs mer

Parallelldrift med membranbioreaktor och konventionellt aktivtslam för biologisk rening av avloppsvatten

I ett relativt litet tyskt reningsverk (17 000 pe) delas vattenflödet mellan en konventionell linje med aktivt slam och en linje med membran i kassetter. Det möjliggör en rättvis jämförelse mellan dessa två tekniker för biologisk rening. För- och nackdelar finns med båda metoderna.

Läs mer