Energi och ammonium från urin via en mikrobiell bränslecell

Urin svarar för 75% av kvävetillförseln till svenska avloppsverk. Traditionella metoder för kväveseparation är energikrävande, liksom den ursprungliga kväveutvinningen. Ett sätt att utnyttja energi från urinen och därtill återvinna kvävet som ammonium är via reaktioner i mikrobiella bränsleceller som är ett växande koncept. Ett holländskt forskarlag har fått en sådan cell att fungera i labskala och räknat hem en energivinst samt tillvaratagit ammonium.

Läs mer

Karaktärisering av naturligt löst organiskt material i ett nyligen översvämmat område

Karaktärisering av naturligt löst organiskt material i ett nyligen översvämmat område Chen och Zheng (2012) har undersökt hur halten naturligt organiskt material i ytvatten korrelerar mot olika andra vattenkemiska parametrar i ett dämt biflöde till Yangtzefloden i Kina. Jättedammen De tre ravinernas damm (Three Gorges Dam) invigdes 2006 efter 15 års byggnation. Det är världens största dammanläggning som sträcker sig 60 mil uppströms från dammbygget vid Yichang i Hubei till staden Chongqing.

Läs mer

Korrelationen mellan indikatororganismer och förekomst av

Det hydrologiska kretsloppet innebär att utsläpp av mer eller mindre renat avloppsvatten med rejäla halter patogener kommer att påverka vattenanvändingen nedströms. I dricksvattenföreskrifterna betonas behovet att ett tillräckligt antal barriärer för att ta bort sjukdomsbildarna fullständigt innan vattnet distribueras som dricksvatten. Sedan mer än 100 år har därför patogener och dricksvattensäkerhet studerats genom mätningar av indikatororganismer i råvatten och dricksvatten, speciellt E.coli och koliforma bakterier. Men de senaste 25 årens erfarenheter av vattenburen smitta visar på vilka begränsningar indikatororganismer har för att avslöja hur smittoläget ser ut i ett vatten. Så hur korrelerar patogener med indikatororganismer?

Läs mer

Korrelationen mellan indikatororganismer och förekomst av patogener

Det hydrologiska kretsloppet innebär att utsläpp av mer eller mindre renat avloppsvatten med rejäla halter patogener kommer att påverka vattenanvändingen nedströms. I dricksvattenföreskrifterna betonas behovet att ett tillräckligt antal barriärer för att ta bort sjukdomsbildarna fullständigt innan vattnet distribueras som dricksvatten. Sedan mer än 100 år har därför patogener och dricksvattensäkerhet studerats genom mätningar av indikatororganismer i råvatten och dricksvatten, speciellt E.coli och koliforma bakterier. Men de senaste 25 årens erfarenheter av vattenburen smitta visar på vilka begränsningar indikatororganismer har för att avslöja hur smittoläget ser ut i ett vatten. Så hur korrelerar patogener med indikatororganismer?

Läs mer

Nöjdare kunder ger stabilare intäkter

Vattenföretag möter många olika utmaningar som på olika sätt påverkar ekonomi och finansiering av verksamheten. Att öka avgifterna är politiskt svårt. Möjligheten att öka antalet kunder är begränsat. Går det att öka intäkterna? Är man hänvisad enbart till att sänka kostnaderna? Roger Eatwell, från Infosys, det indiska konsultföretaget som utvecklar IT-lösningar bland annat för effektiv marknadsföring och utveckling av kundkontakter beskriver möjliga vägar.

Läs mer

Nytt koncept för ”kemikaliefri” NOM-avskiljning inom vattenrening

Inom nano4water klustret, en EU-finansierad koalition för FoU-projekt inom nanoteknologi för vattenrening, presenterades i slutet av april vid en workshop i Grekland (”Recent Advances in Nanotechnology-based Water Purification Methods”) ett nytt hållrumsmembran för nanofiltration som är anpassat för effektiv NOM-avskiljning utan vare sig användning av koagulanter eller nämnvärd minskning av vattnets hårdhet (Ca2+, Mg2+).

Läs mer

Personliga erfarenheter från arbetet med instrumentering, kontroll och auto

Professor emeritus Gustaf Olsson, Lunds universitet, har på uppmaning av det engelska vetenskapliga förlaget Elsevier skrivit en artikel till tidskriften Water Research om sina stora erfarenheter från utvecklingen av ICA dvs Instrumentation, Control and Automation, där han är en av de ledande i världen. I början av 1970-talet var han den ende svenska forskaren inom området. Gustaf Olsson är betydligt mer känd utomlands än i Sverige. Hans översikt är både bred och djup och ger insikt i komplexa frågor som är avgörande för driften av VA-verksamheter.

Läs mer