Selektiv klorinering av naturligt organiskt material –

Naturligt organiskt material (NOM) agerar som prekursorer för desinfektionsbiprodukter (DBPs) vid dricksvattenproduktion. Mot denna bakgrund är det viktigt att reducera koncentrationen av NOM i reningsprocessen som föregår desinfektionen. I denna studie identifierades klorinerade DBPs efter klorering eller monokloraminering av dricksvatten vid fyra svenska ytvattenverk med ultrahögupplöst masspektrometri. Totalt detekterades 499 enskilda molekylformler som klassades som DBPs. Elektrofil substitution har föreslagits vara den troligaste reaktionsvägen för klorinering av NOM. Antal syre per kol (O/C) och dubbelbindningsekvivalensen (DBE/C) påverkas inte vid elektofil substitution. I och med att dessa parametrar var signifikant högre för DBPs jämfört med NOM i vatten före och efter desinfektion, drogs slutsatsen att klorinering av NOM är selektiv mot komponenter som redan innehåller relativt mycket syre och har många dubbelbindingar, vilka sannolikt representerar humusämnen. Dessutom resulterade valet av desinfektionsmedel, dos och reningsprocesser före desinfektion i distinkta mönster i förekomsten av DBPs.

Läs mer

Utveckling av fysikalisk transportmodell för Cryptosporidi

Vid ytavrinning från betesmarker är det stor risk att patogener transporteras till mottagande vatten vilket kan orsaka stora risker för både människor och djur. Det finns i dagsläget få metoder tillgängliga för att kunna kvantifiera mängden patogener som kan transporteras ut i vattentäkter och badplatser från jordbruksmark. Därför är det av stor vikt att förstå dessa transportmekanismer. Cryptosporidium är en parasit som är särskilt intressant vid avrinning från jordbruks- och betesmark eftersom vissa genotyper är zoonotisk (t.ex. C. parvum) och även orsakat många och allvarliga vattenburna utbrott. I den här amerikanska studien har ett försök att ta fram en beräkningsmodell för oocystor från Cryptosporidium gjorts vilket baserat på intressanta experimentella försök av avrinning i en pilotskalemodell av åkermark. Försöken gjordes för två olika jordarter, två olika odlingsförhållanden, två olika nederbördsintensiteter och tre olika marklutningar.

Läs mer