Internationell VA-utveckling Archives - Sida 33 av 87 - Cirkulation

Varför en gemonsnittlig log-reduktion kan ge fel statistik

Vad säger egentligen en log-reduktion säger om mikrobiell säkerhet och barriärverkan? Om man nöjer sig med att titta på tabellerade log-reduktionsvärden missar man olika variationer i beredning och tid, när barriärverkan skall bedömas i verkligheten.

Läs mer

Cyanotoxiner i dricksvatten

Giftiga cyanobakterier utgör ett direkt hot mot dricksvattensäkerheten. I en avhandling redogörs för vad operatörerna behöver veta om vattenkvalitet och beredningsmetoder för att förstå när cyanobakterier börjar förekomma i råvattnet och hur cyanotoxiner kan mätas och tas bort för att garantera ett säkert dricksvatten.

Läs mer

Färgreduktion för textilavloppsvatten med bakteriekultu

Olika bakteriekulturer har satts till avloppsvatten med textilfärger. Tre bakterieslag gav var för sig mer än 90 % färgreduktion för fyra kommersiella färgämnen. Optimalt var då 40º C och pH 7.

Läs mer

Innovativ beredningsteknik i vattenverk för att reducer

Bioanalystiska metoder kan användas för att på ett fullständigare sätt bedöma verkan av de desinfektionsbiprodukter som skapas genom främst klorering. Artikeln visar även på vikten av långtgående NOM-avskiljning i den beredning som väljs.

Läs mer

Kall vetenskap möter hett väder: miljöhot, känslomä

Det efterfrågas ständigt att vetenskapen ska ge riktlinjer i arbetet för en hållbar utveckling. För att uppmana till handling, är det dock inte för vetenskapen tillräckligt att råden som ges ses som kompetenta och trovärdiga. Råden måste också uppfattas som meningsfulla och viktiga, de måste visa på behovet och den brådskande karaktären i uppmaningen. Forskarna har studerat hur vetenskapen försöker främja handling. Centralt i resonemanget är användandet av vetenskapligt historieberättande (storytelling). Sammanhängande berättelser som berättas av forskare om kursen inom miljöfrågorna är centrala för att ge mening och motivation och vägledning för handling.

Läs mer

UV-behandling av våtmarksrecipient med reaktiverings

UV-bestrålning av utflödet från en avloppsmark har visat god reduktion av kvarvarande patogena bakterier. Reaktivering kunde dock ske efter ca 4 h i ljus, och kunde undvikas helt vid högre UV-doser.

Läs mer

Virusavskiljning från avloppsvatten med koagulanter

Virusavskiljning från kommunalt avloppsvatten har provats med metalljoner och tanninprodukter som koagulanter. Goda resultat har uppnåtts i laboratorieskala vid försök i Brasilien.

Läs mer

En kritisk undersökning av resursåtervinning från

För forskarsamhället förefaller det klart att existerande teknik för att hantera avloppsvatten baseras på utdaterade koncept från tidigt 1900-tal. Nya angreppssätt behöver utvecklas för att hantera det ökande behovet av naturresurser, som befolkningstillväxt och en önskan om förbättrade levnadsvillkor innebär. Trots detta fokuserar de flesta VA-huvudmän i Europa på insamling och behandling av avloppsvatten, snarare än på resursåtervinning. En förklaring kan vara att införande av mer resursorienterade processer medför kostnader och skapar distraktion i den dagliga driften. Vidare råder det osäkerhet om vilka tekniker för återvinning som är mest användbara, och hur de ska kombineras. Utöver dessa ingenjörsmässiga hinder tillkommer osäkerhet om marknaden för återvunna resurser.

Läs mer

NOM och dess avskiljning vid tre nordiska huvudstäder

Välkänt är att ytvattenverk utmanas av ökande och förändrade halter NOM i råvattnet. I den artikel som redogörs för här har säsongsmässiga variationer, såväl kvantitativa och kvalitativa, undersökts vid tre stora vattenverk, Oslo, Stockholm och Helsingfors. En fråga som ställs är om nuvarande beredning, vid de jämförda vattenverken, är utrustade för att möta kvantitativa och kvalitativa förändringar av NOM med förändrat klimat.

Läs mer

Online mätning av det mikrobiella fingeravtrycket i distr

Mikrobiologisk tillväxt i distributionsnät för dricksvatten kan ge upphov till såväl lukt- och smakstörningar, som i värsta fall hälsomässiga risker. Till skillnad från de traditionella metoderna med odling och räkning av indikatororganismer, där resultat erhålls först efter flera dagar, ger kontinuerlig mätning med hjälp av flödescytometri en uppfattning av den totala bakteriefloran inom en timme. På detta vis kan man snabbt upptäcka förändringar i sammansättning och förekomst av de mikroorganismer som finns i distributionsnätet. Resultaten kan utnyttjas som ett tidigt varningssystem för instabila biologiska förhållanden i distributionsnätet.

Läs mer

Oumbärlig men ändå osynlig: Dricksvattenförvaltning

Beslutsfattare behöver stöd och engagemang från medborgarna för att skapa legimitet för stora investeringar. Artikeln fokuserar på lokala beslutsfattares roll i förvaltningen av vattenresurser och säkrandet av vattentäkter samt produktion och distribution av dricksvatten till medborgarna.

Läs mer