Internationell VA-utveckling Archives - Sida 2 av 89 - Cirkulation

Återanvändning av dricksvatten i städer: Konflikttyper, legitimitet och styrning

Genom att utveckla ett konceptuellt ramverk för att analysera konflikter kopplade till återanvänt drickbart vatten, antingen direkt (DPR) eller indirekt (IPR) undersöker denna artikel hur rättfärdigande, acceptans, angelägenhet och aktörers handlingsutrymme samverkar och avgör varför vissa tekniskt genomförbara initiativ för återanvändning konsolideras, omformas eller blockeras. Syntesen av fallstudierna tyder på att projektens förlopp inte enbart beror på teknisk mognad eller vattenbrist. Istället drivs de av hur förändringar i konfigurationen och aktörernas strategiska förmåga formar kollektiva krav, narrativ och handlingsalternativ.

Läs mer

Risker med att använda avloppspåverkat råvatten för dricksvattenförsörjning i USA

Oplanerad återanvändning av avloppsvatten, (engelska ”de facto-reuse” (DFR), ger bättre flöden till råvattenintaget men kan leda till att näringsämnen och nya föroreningar hamnar i råvattentäkterna och i dricksvattnet. Tidigare nationella utvärderingar av DFR utelämnade tusentals mindre dricksvattensystem som försörjer ≤10 000 personer. Genom att utvidga en spridningsmodell (De Facto Reuse Incidence in our Nation’s Consumable Supply (DRINCS)) till DRINCS2.0 så att den omfattar alla 6 881 ytvattenintag i USA som försörjer cirka 232 miljoner människor, identifierar Jinyue Jiang och medförfattare en tidigare ouppmärksammad brist i USA:s nationella infrastruktur.

Läs mer

Att stärka vattenresiliensen i samhällen som drabbats av skogsbränder

Den här studien är en fallstudie baserat på 5 skogsbränder i USA. Den syftar till att visa hur betydelsefullt det är att olika utvärderare och utvärderingar samarbetar, och kan på så sätt utveckla möjligheterna till förebyggande åtgärder som insatser före, under och efter en skogsbrand. Artikeln använder begreppet WUI-bränder som betyder Wildland urban interface fires varför det även i den här sammanfattningen kommer att användas genomgående. Wildland Urban interface betyder områden där byggnader möter eller blandas med vildmarksvegetation.

Läs mer

Drifterfarenheter av kontinuerliga kolfilter

Drifterfarenheter från drift av kontinuerliga kolfilter har samlats in från avloppsreningsverk i Tyskland. För en problemfri funktion är det viktigt att inkommande avloppsvatten har låg partikelhalt. Igensättning i kolbädden och i den enhet som tvättar kolpartiklarna är vanligt förekommande. Utrustning för att motverka sådana problem bör installeras redan från början.

Läs mer

Tysklands första avloppsreningsverk med granulerat aktivt slam (Altena)

Granulerat aktivt slam medger hög slamhalt och korta sedimenteringstider i ett biosteg. Någon separat biosedimentering behövs inte. Det leder till betydligt mindre ytbehov än för ett konventionellt biosteg med aktivt slam. I Altenas fall har avloppsvattnet låg halt av lättnedbrytbart organiskt material och tidvis hög andel dagvatten. Det medförde att den biologiska fosforavskiljningen inte helt uppfyllde förväntningarna. Kväveavskiljningen fungerade däremot bra med tillsats av extern kolkälla.

Läs mer

Avskiljning av organiska mikroföroreningar från kommunalt avloppsvatten i granulärt aktiverat kolfilter – översikt från långtids- och storskaliga försök

En litteraturgenomgång från år 2000 och framåt har fokuserat på avskiljningsförmågan hos några olika GAC-filter av god storlek (ej labskala). Flera parametrar diskuteras mot bakgrund av EU-direktivet 2024/3019.

Läs mer

Vi lär oss mer genom att kombinera hydrauliska och vattenkemiska mätningar i ledningsnätet

Ledningsnät är centrala för att bevara dricksvattnets kvalitet och säkerhet vid distribution. Ute i ledningsnätet kan vattenkvaliteten försämras på grund av rörledningarnas åldrande, biofilm, korrosion och hydrauliska förhållanden. I en studie av Yang och medarbetare (2026) undersöktes säsongsvariationer i vattenkvaliteten inom ett ledningsnät i Jianghan-distriktet i Wuhan, Kina. Turbiditet, restklor, pH och temperatur mättes i fält och total järnkoncentration i laboratorium under våren och sommaren. Man tog vidare fram en modell för ledningsnätet med hjälp av programvaran EPANET för att simulera hydrauliska egenskaper och vattenkvalitetsegenskaper, inklusive tryck, flödeshastighet, uppehållstid och fördelningen av restklor. De simulerade resultaten gav en fördjupad förståelse av de rumsliga variationerna i nätets tillstånd och underlättade identifieringen av potentiella risker för vattenkvaliteten. Studien visar på nyttan med att integrera fältövervakning och hydraulisk modellering för att förbättra vattenkvalitetsbedömningen och förfina driften av ledningsnätet.

Läs mer

Medborgarnas uppfattningar om den extrema torkan i storstadsområdet Barcelona 2022–2025

Barcelona med omgivningar upplevde en extrem torka från 2022 till 2025. Torkan ledde till betydande förändringar i vattenhanteringen och även om allmänhetens uppfattning om alternativ till vattenförsörjningen.

Läs mer

Behovet av en konsekvent metod för att beakta omvandlingsprodukter vid fastställande av miljökvalitetsnormer enligt det europeiska ramdirektivet för vatten

Miljökvalitetsnormer (MKN) utgör enligt ramdirektivet för vatten rättsligt bindande gränsvärden för kemiskalier i miljön. Dessa MKN baseras vanligtvis endast på ekotoxicitetsdata för kemikalien. Nyligen föreslagna MKN-härledningar för läkemedlen karbamazepin och klaritromycin har avvikit från detta genom att införliva ekotoxicitets- och exponeringsdata för deras omvandlingsprodukter (TP). EU-vägledningen saknar hänsyn till TP, vilket manifesteras i inkonsekvenser, såsom användningen av ytterligare bedömningsfaktorer och tillämpning av MKN på summan av den uppmätta moderkemikalien och TP snarare än bara moderkemikalien. En rekommendation görs om att införliva TP-överväganden i en kommande revidering av den tekniska vägledningen för att säkerställa att framtida härledningar är konsekventa och vetenskapligt robusta.

Läs mer

Klimatresiliens – var står världen idag?

Artikeln är en genomgång av kunskapsläget om klimatresiliens inom dricksvattensektorn med fokus på: Hur förändras klimatriskerna som påverkar? Hur mäts resiliens? Vilka åtgärder används för att bygga resiliens? Den slutsats som kan dras är att möjligheterna till kloka åtgärder och investeringar är avgörande. Klokskap och att förstå utvecklingen är en förutsättning och att dricksvatten måste vara samhällets prio 1, när intresseområden står i konflikt med varandra.

Läs mer

Syrgas från elektrolys för biologisk rening och ozontillverkning

Huvudsyftet med elektrolys av vatten är att producera energirik vätgas. Samtidigt bildas en stor mängd syrgas som kan användas till biologisk rening av avloppsvatten. Ozon kan också tillverkas för att till exempel oxidera mikroföroreningar. En förstudie redovisas i artikeln för ett medelstort tyskt avloppsreningsverk som exempel.

Läs mer