Vid Lunds tekniska högskola disputerade Tage Rosenqvist den 7 februari i ämnet teknisk mikrobiologi på sin avhandling Harnessing the microbiomes of water treatment and distribution for cleaner water. Fakultetsopponent var professor Katherine McMahon från University of Wisconsin- Madison, USA.
Under fyra år har Tage Rosenqvist forskarstuderat om hur framför allt mikroorganismer i långsamfilter påverkar dricksvattenkvaliteten men även hur dricksvattenkvaliteten påverkar långsamfiltren. I en delstudie följde han även hur ekologin i ledningsnätet, såväl biofilm som planktioniska mikroorganismer, ändrades när vattenverket upphörde med tillförsel av kloramin. Gemensamt för dessa undersökningar är hur han tagit vara på landvinningar i molekylär analys av mikroorganismer genom DNA-sekvensering och cellräkning med flödescytometri för att på djupet beskriva hur populationen av mikroorganismer ändrades i tid. Tillsammans med matematikforskare tog han även fram en mekanistisk modell av ett långsamfilter, som inkluderar fysikaliska och biologiska processer. I modellen simuleras förhållandena mellan mikroorganismer som bildar organiskt material från fotosyntesen och mikroorganismer som metaboliserar organiskt material. I modellen går det att simulera olika ändringar av långsamfiltren, som att övertäcka dem för att minska de fotosyntetiserande mikroorganismernas produktion av organiskt material. I avhandlingen ingår även en studie av det mikrobiella samhällets tillväxt vid kväverening av avloppsvatten i en anammoxreaktor. Anammoxprocessen behöver såväl syrefria som syresatta miljöer för att fungera när ammoniumkväve oxideras till nitrit aerobt för att sedan reduceras till kvävgas anaerobt. De syresatta och syrefria zonernas skiljs åt av en tät biofilm och reaktorns utveckling av biofilm följdes under 175 dagar. Först efter 100 dagars växt var biofilmen så tät att också anaeroba organismer kunde utvecklas.
