Internationell VA-utveckling Archives - Sida 85 av 87 - Cirkulation

Nöjdare kunder ger stabilare intäkter

Vattenföretag möter många olika utmaningar som på olika sätt påverkar ekonomi och finansiering av verksamheten. Att öka avgifterna är politiskt svårt. Möjligheten att öka antalet kunder är begränsat. Går det att öka intäkterna? Är man hänvisad enbart till att sänka kostnaderna? Roger Eatwell, från Infosys, det indiska konsultföretaget som utvecklar IT-lösningar bland annat för effektiv marknadsföring och utveckling av kundkontakter beskriver möjliga vägar.

Läs mer

Nytt koncept för ”kemikaliefri” NOM-avskiljning inom vattenrening

Inom nano4water klustret, en EU-finansierad koalition för FoU-projekt inom nanoteknologi för vattenrening, presenterades i slutet av april vid en workshop i Grekland (”Recent Advances in Nanotechnology-based Water Purification Methods”) ett nytt hållrumsmembran för nanofiltration som är anpassat för effektiv NOM-avskiljning utan vare sig användning av koagulanter eller nämnvärd minskning av vattnets hårdhet (Ca2+, Mg2+).

Läs mer

Personliga erfarenheter från arbetet med instrumentering, kontroll och auto

Professor emeritus Gustaf Olsson, Lunds universitet, har på uppmaning av det engelska vetenskapliga förlaget Elsevier skrivit en artikel till tidskriften Water Research om sina stora erfarenheter från utvecklingen av ICA dvs Instrumentation, Control and Automation, där han är en av de ledande i världen. I början av 1970-talet var han den ende svenska forskaren inom området. Gustaf Olsson är betydligt mer känd utomlands än i Sverige. Hans översikt är både bred och djup och ger insikt i komplexa frågor som är avgörande för driften av VA-verksamheter.

Läs mer

Reduktion av organiska spårämnen med ozonering och BAC

Vid avancerad avloppsrening, med speciellt intresse för separation av organiska spårämnen, östrogenicitet och icke specifik toxicitet, har effekten av kombinationen ozon plus biologiskt aktiverat kol undersökts i tre fullskaliga anläggningar för recirkulation av avloppsvatten i Queensland, Australien. Professor Jurg Keller är forskningsledare.

Läs mer

Undersökning av hur väl några olika bakteriofager avskiljs i ultrafilter

I Göteborg byggs en extra barriär på Lackarbäcksverket mot smittspridning genom virus i dricksvatten. Beredningen kompletteras med ultrafiltering för att avskilja virus fysikaliskt. Virus är 10-30 nm stora och omständliga att detektera med gängse metoder. Hur väl fungerar ultrafilter (UF) som barriär? Hur säkert är UF och hur kan effektiviteten dokumentera för driftpersonalen? UF är en ganska ny teknik som förutsätter att membranen är hela och utan hål för att säkerheten skall upprätthållas. Ingen vill ha ett system som ger falsk säkerhet. Men vad gör man för att säkerställa säkerheten?

Läs mer

Att förstå vad bra styrning och bra vattentjänster är

Hur arbetar vattenföretag i Europa? Vilka lagar och förordningar reglerar dem och deras service? Vem avgör vad som är bra styrning och bra service? Hur öppna är privata, kommunala eller statliga vattenföretag gentemot kunder och konsumenter?

Läs mer

Fördelar med rening i en aktivslamprocess med hög slamålder

Aktivslamanläggningar drivs ofta med långa slamåldrar för att erhålla nitrifikation. Denna artikel visar på övriga fördelar med långa slamåldrar. Dessa kan vara ökad nedbrytning av i avloppsvatten vanligt förekommande organiska ämnen som hushållsprodukter, hormoner och läkemedel och förbättrad syreöverföringseffektivitet.

Läs mer

Identifikation av ozonerings-biprodukter

Vid beredning av ytvatten till dricksvatten är ozonering en attraktiv metod för att desinficera och oxidera organiskt material, särskilt persistenta föreningar. Dock är oxidationen sällan fullständig, det vill säga att allt organiskt material oxideras till koldioxid och vatten. Vid ozonering av organiskt material bildas nämligen ofta biprodukter, som kan vara ytterligt svåra att detektera. Halten biprodukter och deras eventuella hälso- och miljöpåverkan behöver ändå förstås för att effekten av ozonering skall kunna övervakas och sättas in sitt sammanhang.

Läs mer

Mikrobiologiska processer viktiga vid våtmarksutformning

Den mikrobiologiska analysteknikens framsteg har stimulerat intresset för delprocesser i våtmarker. I en review-artikel berättar Otto Stein och Jennifer Faulwetter från Center for Biofilm Engineering, Montana State University och 6 medförfattare, inkl Carina Sundberg från Linköpings universitet, om processer som är viktiga för separation av främst organiskt material, kväve och svavel från avloppsvatten. Typ av våtmark, växtslag och sättet att tillföra avloppsvattnet diskuteras.

Läs mer

Modell för att kvantifiera lustgasutsläpp från aktivslamanläggningar

Lustgas produceras i nitrifikationsprocessen då förhållandena är sådana att nitrit ackumuleras. En modell har konstruerats för att kvantifiera N2O-utsläppen vid olika förhållanden.

Läs mer

Urval av representativa framväxande mikroföroreningar

I takt med att den analytiska kemin utvecklas, har möjligheten att detektera låga halter föroreningar också i dricksvatten vuxit. Kanske är detta främst en konsekvens av teknikutveckling, eller så är det tecken på att vårt hydrologiska kretslopp blir allt mer ansträngt genom allt större användning av svårnedbrytbara ämnen i samhället. I dricksvattenföreskrifterna finns några organiska lösningsmedel och bekämpningsmedelsrester listade med gränsvärden. I ramdirektivet för vatten finns listat 33 parameter eller parametergrupper, varav fyra är metaller (bly, kadmium, kvicksilver och nickel) och övriga huvudsakligen industriellt använda ämnen, som bekämpningsmedel och lösningsmedel. Andra huvudgrupper, som läkemedelsrester eller rester från konsumentprodukter är föremål för diskussion men inte reglerade ännu. På engelska brukar alla dessa ämnen som kan detekteras i låga halter benämnas micropollutants (mikroföroreningar).

Läs mer