Internationell VA-utveckling Archives - Sida 85 av 89 - Cirkulation

Metagenomics-massiv parallellsekvensering för att

Tidskriften Economist hade ett temanummer om mikroorganismer i kroppen i somras. Av alla celler som finns i kroppen tillhör ungefär 10% människan, medan resten kontrolleras av andra organismer. Alien är här och har alltid varit här, skulle man kunna säga. På IWA World Congress 2012 i Busan i Korea var ett av de tydligaste temana att fler och fler mikrobiologer undersöker komplexiteten i vatten med hjälp av nya kraftfulla analysmetoder. På avdelningen för teknisk mikrobiologi vid Lunds Universitet pågår just nu ett doktorandprojekt som delfinansieras av Svenskt vatten och branschföretag där komplexiteten i biofilmen i dricksvattenledningsnät undersöks med hjälp av metagenomics, på svenska massiv parallellsekvensering. Studien ligger rätt i tiden, minst sagt.

Läs mer

Mikroorganismer i BDT-vatten (gråvatten) från hushåll

Att WC-vatten innehåller stora mängder patogena mikroorganismer är väl känt och beaktat. Beträffande BDT-vatten har kunskapsunderlaget varit magrare men arbeten görs för att förstå källorna till patogena mikroorganismer i BDT-vatten. Här är ett bidrag med bakgrund i enskilda hushåll i Melbourne, Australien.

Läs mer

Ökad kvävering med samtidig energibesparing

Vid tre konventionella aktivslamverk i Schweiz erhölls stora energibesparingar i samband med att avancerad styrning och reglering prövades. Samtidigt erhölls en ökad kväverening genom mer optimalt utnyttjande av reaktorvolymerna.

Läs mer

Växters bidrag till näringsavskiljningen i våtmark

Växter planteras ofta i våtmarksytor för att förbättra deras effektivitet. Här har tre olika slags växter placerats i pilotskalecylindrar och jämförts avseende sin tillväxt i olika delar och förmåga att ta upp näring från ett eutroft flodvatten.

Läs mer

Emission av metan vid kommunala avloppsverk

Metan är en potent växthusgas som emitteras vid avloppsrening. Källor och omfattning är mindre kända än för t ex dikväveoxiden, vilket motiverat en ettårig försöksomgång vid ett medelstort holländskt avloppsverk. Doktorand Matthijs Daelman och professor Mark van Loosdrecht från universitetet i Delft och medarbetare har redovisat försöken och även relaterat dem till likartade arbeten.

Läs mer

En skattning av småskaliga avloppsanläggningars förmåga

Rester av läkemedel och produkter för personlig hygien (Pharmaceuticals and Personal Care Products) återfinns i stor utsträckning i våra avloppssystem. Allmänt har konventionella avloppsverk visat god effektivitet i separationen av merparten av dessa produkter, medan situationen för små decentraliserade enheter varit mindre känd. Här redovisas en studie av små avloppsenheters avskiljningsförmåga beträffande dessa produkter.

Läs mer

Eventuell toxicitet för däggdjursceller som följd av desinfe

Alternativa tekniker för att desinficera dricksvatten, som UV-desinfektion, blir successivt allt vanligare på vattenverk. Fördelarna med UV-desinfektion är bland andra en minskad risk för mikrobiella patogener såsom Cryptosporidium och minskad produktion av desinfektionsbiprodukter (DBP), olika klororganiska föreningar som annars kan uppkomma vid klorering. I en studie av Plewa et al (2012) har just dessa fördelar undersökts genom ett mäta eventuell toxicitet för däggdjursceller som följd av desinfektion av dricksvatten genom olika metoder. Både skador på cellen (cytotoxicitet) och skador på det genetiska materialet (genotoxicitet) undersöktes som funktion av olika kloreringsstrategier med eller utan lågtrycks- respektive medeltrycks-UV.

Läs mer

Fosforåtervinning från avloppsslam med en kombination

En metod för återvinning av fosfor ur reningsverksslam presenteras. Metoden kombinerar våtoxidation under lågt tryck med två filtersteg, ultra- och nanofiltrering. Resultaten visar att 54 % av inkommande fosfor till reningsverken kunde återvinnas.

Läs mer

Hur metaboliter från cyanobakterier omsätts i råvattnet

Toxiner från cyanobakterier, det vi fordomdags kallade blågröna alger, kan ha stor hälsopåverkan. I de senaste dricksvattenföreskrifterna från WHO (2011) finns mikrocystin LR listat med ett riktvärde på <1 μg/l. I kommentarerna till detta riktvärde säger WHO att också andra toxiner är kritiska men att det bara finns vetenskapliga underlag för att bedöma mikrocystin LR för närvarande.

Läs mer

Långsiktig studie av variationer för halter av organiskt kol

Att halten organiskt kol ökar i många sjöar är en källa till oro i många länder, men kanske särskilt i länder som ligger i den tempererade zonen, som Sverige. Såväl löst som partikulärt organiskt kol kan transportera föroreningar och inverka negativt på dricksvattenreningen. I ett delprojekt till Formasprojektet ”The color of water”, eller COW, har forskare på SLU gjort en långsiktig studie av hur halterna totalt (partiklar och löst) organiskt kol (TOC) varierar i Fyrisån under perioden 1995-2010 (Ledesma et al, 2012).

Läs mer

Om våtkemisk återvinning av fosfor från slamaska genom

Här presenterar tyska materialforskare en nyutvecklad metod – SESAL-Pho - som kombinerar sur och alkalisk lakning av aska från förbränning av avloppsslam för att återvinna fosfor och metaller. Höga P-återvinningsvärden, 70-77% utlovas.

Läs mer