Internationell VA-utveckling Archives - Sida 80 av 88 - Cirkulation

Norovirusmodellering vid återanvändning av BDT-vatten

Återanvändning av gråvatten är en möjlighet som diskuteras allt oftare i områden med frekvent torka. Föreliggande artikel från Australien försöker modellera risken med sådan återanvändning i sjukdomstermer.

Läs mer

Personliga erfarenheter från arbetet med instrumentering, kontroll

Professor emeritus Gustaf Olsson, Lunds universitet, har på uppmaning av det engelska vetenskapliga förlaget Elsevier skrivit en artikel till tidskriften Water Research om sina stora erfarenheter från utvecklingen av ICA dvs Instrumentation, Control and Automation, där han är en av de ledande i världen. I början av 1970-talet var han den ende svenska forskaren inom området. Gustaf Olsson är betydligt mer känd utomlands än i Sverige. Hans översikt är både bred och djup och ger insikt i komplexa frågor som är avgörande för driften av VA-verksamheter.

Läs mer

Riskvärdering över narkotiska preparat i den holländska

Förekomsten av narkotiska preparat och deras metaboliter i olika vatten i Nederländerna. Forskarna hittade tre olika ämnen i råvatten.

Läs mer

Samrötning av slam och flytslam från försedimentering

Försök med samrötning av flytslam från försedimenteringsbassänger och slam genomfördes i liten skala vid ett stort avloppsreningsverk i Philadelphia, USA. Flytslam har en hög biogas-potential och kan dessutom medföra synergieffekter vid samrötning.

Läs mer

Utjämning av avloppsvattenpulser i våtmark

Våtmarker kan utjämna pulser som uppstått vid behandling i avloppsverk. Här har ett fullskaleexperiment genomförts, där partikelrikt avloppsvatten från ett verk under 8 timmar förts till en våtmark under kontrollerade former och där responsen genom våtmarken mätts.

Läs mer

Avskiljning av läkemedelsrester i en process med flotation

Membranbioreaktorer kan ge en hög avskiljning av läkemedelsrester enligt många studier. En bra förbehandling är viktig för att undvika igenomsättning av membranen. Flotation skulle kunna vara en intressant applikation som förbehandling.

Läs mer

Avskiljningsmekanismer för PFOS och PFOA vid dricks

PFOS har klassats som PBT-ämne d v s persistent, bioackumulerande och toxiskt. I takt med riskreducerande åtgärder inom EU och på global nivå har produktionen och användningen av PFOS minskat avsevärt de senaste åren. Många tillverkare har gått över till andra perfluorerade ämnen, bl a fluortelomerer som långsamt kan brytas ned till PFOA. Kunskapen om ersättningsämnenas spridning och effekter är begränsade, förutom att dessa ämnen är svårnedbrytbara i naturen. Enligt författarna har man i denna artikel för första gången skissat på avskiljningsområden för dessa polära föreningar i form av ett koagulationsdiagram som kopplar samman kemiska betingelser med olika mekanismer för koagulation.

Läs mer

Bedömning av bakteriell tillväxtpotential via AOC i några

Påbyggd behandling av avloppsvatten för ett nära återanvändande till dricksvatten är ett aktuellt spörsmål i befolkningstäta områden. I Japan återanvänds 1,5% av avloppsvattnet på detta sätt. Hur olika behandlingar påverkar mikrobiell tillväxt i distributionsnät har undersökts.

Läs mer

Bedömning av potentiell påverkan från klimatförändrin

Tang och medarbetare undersökte hur klimatförändringar kan tänkas påverka vattenkvalitet och hur effektiviteten i den kemiska reningen ändras om DOC i råvatten ändras på grund av ett ändrat klimat.

Läs mer

Frivillig benchmarking i tyska vattenserviceföretag påver

Sedan 1996 har vattenföretag i Tyskland, Österrike och Schweiz frivilligt använt sig av benchmarking för att förbättra sina verksamheter. 800 vattenserviceföretag har genomfört projekt inom ramen för aquabench GmbH och många av dem har upprepat projekten regelbundet och skaffat sig nyttiga erfarenheter. Vad lärde de sig?

Läs mer

Giardia och Cryptosporidium på mjölkgårdar samt gå

Parasiter är viktiga föroreningar att ha kontroll över eftersom de är svårbehandlade i traditionella vattenverk, vilket orsakat flera stora vattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och världen (t.ex. i Bergen 2004, Östersund 2010 och Skellefteå 2011). Källorna till parasiter som kontaminerar vattentäkter är främst utsläpp från avloppsvattensystem, vilket är väl känt, men även avrinning från betesmarker och åkermark är viktiga källor men omfattningen och effekten av dessa processer är betydligt mindre kända och är därför viktigt och intressant att bedriva mer studier kring. Denna artikel ger några intressanta inspel om vilken effekt mjölkgårdar har på utsläpp av Giardia och Cryptosporidium och därmed parasitförekomster i närliggande nedströms ytvattentäkter.

Läs mer