Internationell VA-utveckling Archives - Sida 5 av 88 - Cirkulation

Medborgarforskare hjälper till att kartlägga Amsterdams mikrobiella dricksvattenkvalitet

Under transport och lagring av dricksvatten kan den mikrobiella vattenkvaliteten försämras. Vad der Wielen och medarbetare undersökte sårbarheten för försämring i icke-klorerat dricksvatten som produceras vid två vattenverk i Amsterdam, genom att involvera medborgarforskare (Eng. citizen scientists).

Läs mer

Affärsmodeller för decentraliserade vattentjänster i urbana områden och i stadsnära landsbygd

Tillgång till säkert och hållbart dricksvatten är fortfarande en stor utmaning, särskilt i snabbt växande städer och områden som påverkas av klimatförändringar. De traditionella vattenbolagen – ofta en blandning av offentliga och privata aktörer – har problem med bristande investeringar, svag styrning och låg ansvarsskyldighet, vilket leder till att många står utan vatten.

Läs mer

Schaktfri teknik – ett alternativ i Norge

Den schaktfria tekniken för ledningsrenovering kunde ha fler tillämpningar i Norge och här är en intervjustudie om hinder, med medverkande från kommuner, konsulter och entreprenörer i landet.

Läs mer

Ozonering av avloppsvatten

Under de senaste 20 åren har oxidationsmedlet ozon använts för att minska mängden mikroföroreningar i konventionellt renat avloppsvatten. Kombinationen av ozon och kolfilter i serie erbjuder flera fördelar jämfört med enbart ozon. De båda metoderna kompletterar varandra. Hårdare framtida reningskrav och variationer i avloppsvattnets sammansättning kan också bättre hanteras med denna kombination.

Läs mer

Bevattning av grönytor med avloppsvatten

I en stad i centrala Tyskland råder svår vattenbrist under torra perioder. Med kolfiltrerat och UV-behandlat avloppsvatten ska i första hand bevattning av parker och grönytor ske. Den begränsade grundvattentillgången ska i första hand användas för produktion av dricksvatten.

Läs mer

Avskiljning av mikroföroreningar från kommunalt avloppsvatten med biokol från slam eller barrträdsträ

Utvidgad behandling av vatten från konventionellt avloppsverk före en återanvändning är angelägen. Här har två typer av biokol provats för fem mikroföroreningar.

Läs mer

Avloppsvattenrening med adsorbenter tillverkade av vattenverksslam

Användning av aktivt kol ger en hög miljöpåverkan och adsorbenter producerade från vattenverksslam erbjuder en potentiell lösning.

Läs mer

Kemisk fällning på kolfilter

En liten poleringsdos av ett metallsalt kan krävas till i detta fall kolfilter för att uppnå mycket låga fosforhalter i det renade avloppsvattnet. Kolfiltrets primära uppgift på avloppsreningsverk är dock att effektivt avskilja mikroföroreningar. Viss oklarhet råder hur kolets egenskaper påverkas av kemiskt slam. Det verkar dock fungera relativt väl med låga inkommande SS-halter och en slamytbelastning på filterbädden på högst 0,5 kg SS per m² bäddyta och dygn.

Läs mer

Kolfilter efter biologisk avloppsvattenrening

Partiklar i utgående vatten från biologisk rening kan störa driften av kolfilter med huvuduppgift att avskilja mikroföroreningar. Till skillnad från sandfilter är en djupverkan i filterbädden inte lika lätt att uppnå utan försämrad adsorptionskapacitet. För kolfilter placerade direkt efter ett biologiskt reningssteg rekommenderas en partikelytbelastning på högst 0,5 kg SS per m² filteryta och dygn.

Läs mer

Att avliva myter om vattentjänster

I en mycket användbar bok utgiven hos IWA Publishing går en grupp mycket välrenommerade finska forskare, tillsammans med en forskare från Sydafrika för den nyutgivna engelska versionen av boken, igenom 21 myter om allmänna vattentjänster.

Läs mer

Det helautomatiska dricksvattenledningsnätet – ett försök med AI

Effektiv hantering av ledningsnät är avgörande för att garantera effektiv, robust och tillförlitlig vattenförsörjning i städer. Skötsel och övervakning av ledningsnäten kräver dock komplexa systemmodellerings- och optimeringsmetoder, som behöver specialiserad kunskap och kvalificerad personal. Abonnenterna förväntar sig säker distribution dygnet runt. Ägarna vill ha hållbara energi- och driftskostnader och alla parter efterfrågar låga vattenförluster. Själva distributionen behöver skötas miljömässigt effektivt utan negativ påverkan på användarna. Dessutom vill dricksvattenförbrukarna slippa störningar och få en god service när de behöver kontakta ledningsnätsägarna. Går det att använda moderna driftstödsverktyg baserade på artificiell intelligens för att automatisera hanteringen av ledningsnät? Den frågan ställde sig Jian Wang och medförfattare i en ny artikel i Water Research.

Läs mer