Internationell VA-utveckling Archives - Sida 11 av 87 - Cirkulation

Biokol som jordförbättringsmedel

I en rapport från ett ministerium i Tyskland redovisas erfarenheter av biokol inom jordbruket. Många olika substrat kan användas för att producera biokol t ex genom pyrolys. En slutsats i rapporten är att näringsrika substrat såsom avloppsslam bör om möjligt inte tillföras jordbruk som biokol. Anledningen är stora förluster av kväve och kalium vid pyrolysen samt att biokolets fosfor blir svårtillgänglig. En annan nackdel med biokol från slam är föroreningsrisken av metaller och organiska mikroföroreningar.

Läs mer

Automatisering av avloppsvattenrening

Simulering av avloppsreningsverk (”digital tvilling”) och tillgång till artificiell intelligens medför att automatisering och driftstöd vid drift av avloppsreningsverk kommer att få allt större betydelse. Det gäller att effektivt kunna hantera nya uppgifter (t ex klimatanpassning och kopplingen mellan ledningsnät och reningsverk) och strängare reningskrav (t ex långtgående kväveavskiljning).

Läs mer

Avskiljning av bisfenol A i Jena avloppsreningsverk

I Jenas avloppsreningsverk i Tyskland studerades hur bisfenol A (BPA) minskade i de olika reningsstegen. Det blev 99 % avskiljning i vattenfasen, men samtidigt viss bindning till slam. I det rötade slammet återfanns 16 % av den inkommande BPA-mängden.

Läs mer

Kokningsrekommendationer som hälsoriskkommunikation: riskuppfattning, effektivitet, och efterlevnad under vinterstormen Uri

Vinterstormen Uri i februari 2021 skapade stora samhällsproblem i Texas och Oklahoma, USA. Effekterna av stormen skapade kaskadeffekter med bland annat stora strömbortfall som i sin tur gav effekter på vattendistributionen med många kokningsrekommendationer som följd. Forskarna har studerat individers uppfattning om risk, vattenkvalitet och kokningsrekommendationer under Uri. Resultaten tyder på att planering och kommunikation före katastrofen är absolut nödvändiga för att hjälpa till att minska risk(er) och förbättra effektiviteten under en katastrof, särskilt för nya typer av katastrofer som har kaskadrisker, som Vinterstormen Uri.

Läs mer

Cyanotoxinförekomst och mångfald i 98 cyanobakteriella blomningar från svenska sjöar och Östersjön

En studie om blågröna algblomningar i svenska sjöar och Östersjökusten. Studien har resulterat i en handbok från Livsmedelsverket. Denna artikel i Internationell VA-utveckling omfattar också råd från skribenten.

Läs mer

Att hämta vatten från luftfuktigheten

Alla som lärt sig det hydrologiska kretsloppet minns att regn bildas när luftfuktigheten når över mättnadsgraden. Men det finns mängder med vatten i atmosfären även när det inte regnar, också luft som känns torr. Denna vattenånga kan vara intressant att fånga i områden med vattenbrist, eftersom det finns mer eller mindre fuktig luft överallt. Jordens atmosfär innehåller kring 13 biljoner ton vatten. Vattenånga kan vara en mycket intressant källa till färskvatten på platser med ont om flytande vatten eftersom luft finns överallt. Salter, kemiska föreningar och mikroorganismer behöver som regel renas från konventionella vattentäkter. Vatten som fångats ur atmosfären har traditionellt sett som en ren råvara. Hur väl stämmer detta med verkligheten?

Läs mer

Klimatrelaterad riskbedömning i vattensäkerhetsplaner: En fallstudie av Acque Brasciane, Italien

Acque Bresciane är ett publikt företag som förser närmare 600 000 invånare i provinsen Brecia, Italien, med dricksvatten. Systemet består av flera olika typer av råvatten – 207 grundvattenbrunnar, 7 sjöar och 233 källor. Samtliga kan påverkas av klimatförändringar, varför ett tvärvetenskapligt team i samarbete med universitetet i Milanon Bicocca utvecklade ett verktyg - en riskmatris med fokus på att utvärdera klimatrelaterade händelser och för beräkningar av sannolikhet. För att minska konsekvenserna föreslås i verktyget också ett antal beredskapsåtgärder.

Läs mer

Potentiell spridning av antibiotikaresistens med mikrofloran i dricksvatten i en provins i Sydafrika

Genom utvecklingen av olika verktyg inom mikrobiell mätteknik och molekylär biologi öppnas möjligheter att ställa allt mera komplexa frågor om hur mikroorganismer interagerar med varandra och med andra varelser. Tsholo och medarbetare ställer frågan om dricksvatten från två vattenverk i Sydafrikas Nordvästprovins innehåller mikroorganismer med gener för antibiotikaresistens. De redovisar sina resultat i en aktuell artikel i Plos One (Tsholo och medarbetare, 2024).

Läs mer

Rörmaterialets inflytande på desinfektion av P. aeruginosa och A.baumannii i inomhus varmvattensystem.

Klorföreningar och koppar-silverjonisering har undersökts för möjligheten att desinficera varmvattensystem i hushåll. Ledningar av PVC, koppar och järn har tillsatts två bakterietyper i ett simulerat system.

Läs mer

Regenerering av mättade PFAS-jonbytare där sönderdelning av regenereringslösningen sker med elektrokemiska processer

Regenerering av PFAS-jonbytare har utförts med olika salter, varefter den samlade lösningen har behandlats elektrokemiskt. NaCl regenererade väl, men tillsatt klorid bildade biprodukter, klorat, perklorat vid elektrokemisk oxidation. 1 %-ig Na2SO4 var gynnsammaste alternativ.

Läs mer

Lågkostnadsmätning av dagvattensystem.

Kostnaden för sensorer i fält, med nätverk, har sjunkit avsevärt och kan möjliggöra en ökad volym mätdata. Komponentkvaliteten är rimligen inte densamma och här diskuteras erfarenheter utifrån flera infallsvinklar

Läs mer