Små mystiska bakteriebollar testas för första gången i Norden när Österröds avloppsreningsverk i Strömstad byggt om och renoverat. Många kommuner är nyfikna på deras teknik med aerobt granulärt slam, AGS, eller Neredatekniken som tillverkaren kallar den.
Jerry Johansson, VA-chef i Strömstad:
– Vi valde tekniken därför att den kan byggas mera kompakt än traditionell teknik med aktivt slam och så går det också åt mycket mindre energi.
Den lilla bohuslänska pärlan precis nära norska gränsen på västkusten invaderas av turister sommartid. Som på så många turistorter är det en utmaning när 13 000 fast boende i kommunen under sommaren blir det dubbla. Avlopps- och dricksvattenflödena ökar kraftigt. Det är inte bara havet, klipporna och kusten som lockar. Många av de norska turisterna kommer för att handla billiga varor, när både priserna och växelkursen är gynnsamma för dem i vårt grannland. Det tar bara 20 minuter med båt från norska fastlandet till Strömstads hamn.
Redan 2011 hade man börjat slå i kapacitetstaket på avloppsreningsverket. Det gamla verket från 1974 kunde klara uppemot 17 000 pe, men belastningen översteg allt oftare det.
– Vi låg ibland på 19 000 pe när vi hade sommartopparna, berättar Jerry Johansson.
1994 var verket förnyat med kväverening och 2005 kompletterades det med vassbäddar för slamtorkning. Nya tankar började i det lilla med att kanske bygga en ny försedimentering. Samtidigt som det 2013 gjordes en VA-plan bestämdes det istället att det skulle byggas ett nytt verk i det gamla verket, så att dugliga volymer kunde återanvändas.
– Först tänkte vi utöka till 23 000 pe, men när vi i VA-planen såg flera omvandlingsområden och tankarna i kommunen om att växa, ändrade vi oss till 30 000 pe, minns Jerry Johansson.
I första skedet tittade de enbart på tre olika metoder – aktivt slam, MBBR och MBR. Men när kapaciteten skulle öka krävdes det klart större volymer och funderingarna började om alternativ. Processkonsulten från H2oland, Mark de Blois har holländskt ursprung.
– Jag frågade honom om det inte finns annat än det traditionella tänket och han kollade upp och återkom med AGS enligt den holländska Neredametoden. Då fanns det 15 verk som använde det, men nu finns det runt 50 verk på olika håll i världen, berättar Jerry Johansson och tillägger att de då jämförde denna metod med de traditionella metoderna.
– Vi såg att Neredametoden hade lägsta energiförbrukningen, men installationsinvesteringarna skilde sig inte så mycket. Förbrukningen var 30 – 40 procent lägre än för aktivt slam, berättar Mark de Blois för Cirkulation och det är bakgrunden till beslutet att använda metoden för ett delflöde i anläggningen.
AGS kan sägas vara en sorts aktivt slam, men där bakterierna formar aggregat i form av bollar upp till några millimeters diameter. I det yttre skiktet av dessa kompakta bollar sker de aeroba nedbrytningsprocesserna, nedbrytning av organiskt material och nitrifikation. Men ämnen diffunderar också in till det innersta av bollarna där de anaeroba, anoxiska processerna sker, särskilt under luftningsfasen. Även biologisk fosforrening sker då.
Tekniken kräver hyfsat höga koncentrationer av föroreningar i avloppsvattnet för att fungera optimalt. Därför sker processen i en sorts satsvis sekventiellt flöde, SBR. I Strömstad finns två Neredareaktorer. Avloppsvattnet samlas först i en bufferttank på 250 kubikmeter. Härifrån pumpas det in i botten på reaktorn, samtidigt som renat vatten dekanteras i toppen. En del av hemligheten i processen ligger i att få rätt matning i systemet.
Bildandet av bollarna är nämligen en naturlig process, enligt principen »survival of the fittest«. En stor fördel med bollarna är att de sedimenterar väldigt fort, 30 – 50 meter per timme. Vanligt aktivt slam sedimenterar en meter per timme. Genom en hemlig metod för slamuttag kommer det slam som inte sedimenterar fort nog att tas ur processen, medan de smarta, starka och aktiva bollarna fallit mot botten och klarat sig. Det finns alltså inga bärare av något konstgjort material som plast eller liknande.
En del flytande aktivslamflockar kan följa med dekanteringen ut och därför behöver processen en efterpolering, i det här fallet ett flockningssteg och slutsedimentering för att säkerställa låga fosforhalter.
– Vi tar bort det dåliga slammet och sparar det goda slammet, sammanfattar Jerry Johansson hemlighetsfullt.
Det är också den snabba sedimenteringen som gör att volymerna kan göras mera kompakta. Bassängerna kan också göras betydligt djupare, vilket gör markbehovet ännu mindre. En SVU-rapport nämner siffran 40 – 50 procent mindre markbehov.
För att köra igång anläggningen har man hämtat granulslam från Holland och ympat in i systemet. Sedan tar det några månader att få »bollhavet« att växa till sig till rätt volym. När processen är klar är bollslammet inte alls lika känsligt för chock som aktivt slam är. Tillfälliga pH-förändringar ska inte innebära någon särskild ny inkörningsperiod. Däremot är processen temperaturkänslig, så igångkörningen behöver göras under den varma årstiden. Blir vattnet under åtta grader blir det svårare eftersom granulerna bildas långsamt.
Projektering, processkonstruktion, installation och igångkörning görs i samarbete med tillverkaren Royal Haskoning DHV eftersom garantierna måste gälla för reningsresultatet. Under en viss tid måste processen köras till punkt och pricka enligt deras instruktioner.
– Under våra besök i Holland såg vi den låga energiförbrukningen, men vi såg också verk som lyckats sänka detta ytterligare genom att själva trimma processen. I början får vi inte mixtra, men vi såg två verk där nere som senare gjort det och fått ned förbrukningen med över 50 procent, berättar Jerry Johansson förhoppningsfullt om framtiden.
Intresset från övriga VA-Sverige är stort och många vill komma på studiebesök. Men Jerry Johansson vill komma igång ordentligt efter slutbesiktningen innan han visar upp anläggningen för andra.
– Käppala, Gryab, VA Syd och Västervik tittar på detta genom Agnes-projektet, men många andra är också intresserade. De avvaktar resultaten från Strömstad och blir det bra tror jag att vi får se många fler sådana här anläggningar, säger Mark de Blois.
Neredaprocessen är tänkt att ta 60 procent av flödet. Eftersom tekniken är ny och även befintligt verk skulle utnyttjas får en nyrenoverad aktiv slam-process ta hand om resten. Den ligger parallellt i flödet och en del av slamuttaget från AGS kan till och med ledas in i aktivslambassängerna och göra nytta där också. Tack vare denna uppdelning klarar verket de riktigt höga flödena och det blir också en säkerhet med dubblerad biologisk rening.
240-miljonersprojektet med ny- och ombyggnaden av hela verket börjar med nya silar för inkommande vatten. Efterföljande sandfång och fettfång är renoverade. Vattnet går sedan till tre volymer för flockning med polyaluminiumklorid och därefter till försedimenteringen. En av försedimenteringsbassängerna används i normalfallet som utjämningsbassäng vid extra höga flöden. En stor, helt ny, byggnad finns för att hantera dessa nya reningsdelar.
Efter den »nygamla« biologiska reningen som beskrivits ovan finns en mellansedimentering för aktiv slam-steget och därefter, vid behov, en flockning och slutsedimentering gemensam för de båda biologiska reningsanläggningarna.
Slammet bearbetas och körs sedan till Ragnsells för vidare spridning på åkrar. Någon gasproduktion har aldrig varit aktuell.
– Det är ett för litet avloppsreningsverk för det, säger Jerry Johansson.
Karin Myring, som är processingenjör, berättar att all styrning sker med Scada-systemet VA-operatör (Veolia). Det blir massor av mätningar och provtagningar online, som bland annat är till hjälp för driften.
– Vi mäter flöde, temp, syre, pH, susp, ammonium, konduktivitet, fosfat, nitrat, redox, med mera, berättar Karin Myring.
Det har blivit mycket övertid för hennes och personalens del när allt skulle klaffa i samband med bygget.
– Utmaningen har varit att driva verket med bra utsläpsvärden samtidigt som vi byggt ett nytt verk på samma plats, säger hon.
– Vi är en liten kommun och det tog ett tag att förstå vidden av utbyggnaden och att hålla våra värden. Men vi har lärt oss mycket nytt, tillägger Jerry Johansson och nämner bland annat att det som dokumentationen visar ska finnas i marken inte alltid stämmer.
Idag är utloppsstationen i samma byggnad som inloppspumpstationen, men det kommer radikalt att ändras när planerna på rejält utbyggt ledningsnät blivit klart. Ett projekt på närmare 100 miljoner kronor ska nämligen vara klart 2022 som ska avhjälpa kapacitetsbrist i det befintliga avloppsledningsnätet, samt möjliggöra att utbyggnadsområden i kommunen kan komma till. Det resulterar i tre nya inlopp till verket:
• 7,3 kilometer från Bojarkilen.
• 4,5 kilometer från Öddö.
• 1 kilometer från Hålkedalen.
Det mesta blir sjöförlagda tryckavloppsledningar, vilket inte är någon utmaning just i Strömstad där sjöförläggning sedan gammalt är ganska vanligt, även på djup som 25 meter. Det är PeH-rör med dimensioner från 400 till 225 millimeter.
– Ja, vi är vana vid sjöledningar. Grunden är geotekniska utredningar så att botten inte är för lös eller hård, sedan är det helt enkelt bara vikter som håller nere ledningarna, berättar Jerry Johansson.
Projektet som även innefattar en ny tre kilometer lång utloppsledning med självfall från verket görs i partneringform med NCC. Ansökan om miljötillstånd ska skickas in i juni.
