Ur ett VA-perspektiv låter det som en lyx. Men för invånarna i Kiruna innebär det att de samtidigt rycks upp från sina hem och hamnar i nya, obekanta kvarter. När gruvstaden längst upp i norr flyttas rivs vattenledningarna upp tillsammans med övrig bebyggelse. Samtidigt blir staden av med en 50 – 60 år gammal underhållsskuld.
Minus 23 grader ute i november, köldknäppar i trädens bark, de snötäckta granarna gnistrande i de få solstrålar som når upp över horisonten. Kiruna är en värld i sig. Exotiskt, fast utan palmer och havsstränder.

