EU har antagit flera nya direktiv om olika typer av vatten: dricks-, avlopps-, grund- och ytvatten. Generellt har kemiska föroreningar fått ett större utrymme i den nya lagstiftningen med fler gränsvärden och miljökvalitetsnormer, krav på riskbedömning och krav på avancerad rening av avloppsvatten. Denna ambitionshöjning från EU är i grunden positiv, men när dessa krav nu ska bli nationella regler krävs en klok avvägning mellan olika strategier och analysmetoder.
I den senaste lagstiftningen införs effektbaserade metoder som komplement till kemisk analys för att upptäcka skadliga effekter av okända ämnen och blandningar av kemiska ämnen (cocktaileffekt) i ytvatten. I effektbaserade metoder används odlade människo- och djurceller för att upptäcka om vattnet har till exempel hormonstörande effekter eller ger skador på arvsmassan. Detta ger en helhetsbild av förekomsten av farliga kemikalier i vatten, då metoderna mäter effekter också av alla de okända ämnen som kan finnas i ett prov liksom blandningseffekter som kan uppstå då flera kemikalier samverkar. I EU:s nya lagstiftning krävs effektbaserade metoder för att mäta östrogena ämnen, där det idag saknas tillräckligt känsliga kemiska analysmetoder för att upptäcka de mest potenta östrogena ämnena (hormoner och läkemedel).
