Vattenutredning viktig möjlighet för branschen

Den har kallats det kanske viktigaste arbetet inom dricksvattenområdet de senaste 50 åren. Under de sista tre åren har Jörgen Johansson ägnat en fjärdedel av sin arbetstid åt Dricksvattenutredningen.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Det första Jörgen Johansson tar upp, när han vikt ned sin långa gängliga kropp i fåtöljen, är hur intressant det varit att under tre år få träffa ytterst kompetenta människor från departement och myndigheter. Jörgens roll i dricksvattenutredningen som representant för Svenskt Vatten, har varit att vara expert på VA-området. Som VD för Sydvatten, tidigare ledamot i Svenskt

Vattens styrelse och med en bakgrund både på kommun och i konsultbolag inom vattenområdet, var han med största sannolikhet ett bra val. Det första han ändå vill lyfta fram är med vilka stora kunskaper och med vilken ödmjukhet som alla parter gick in i utredningsarbetet och hur mycket han lärt sig under tiden.

– Utredarna har gjort det strålande. Det som är skrivet här, säger han och klappar utredningen på bordet, är en väldig kunskapsbank.

Samtidigt är det bara grunden till de beslut som ska tas om ramverket för dricksvattenhanteringen framöver. Det är nu som kommuner och andra har möjligheten att lämna remissvar och påverka framtiden. Frågan är vilka delar av utredningen som påverkar kommunerna direkt?

– Det mesta handlar om ansvarsfördelning och strukturer. Det är inte så mycket som konkret påverkar den kommunala verksamheten direkt, säger Jörgen.

Istället, förklarar han, märks nog de nya samlade greppen mest på sikt. Den statliga styrningen, vägledningen och det statliga kompetensstödet kommer att öka.

– En direkt påverkan är att vattenskyddet blir tvingande för kommunerna, berättar Jörgen vidare.

Han menar att det är ett lagstöd som kommer att bli värdefullt för både kommunala tjänstemän och kommunpolitiker. Idag kan det ibland vara känsliga konflikter som uppstår runt vattenskydd. I och med att det blir en tvingande lagstiftning så vare sig kan eller behöver kommunerna tveka om hur de ska göra.

Den andra konkreta saken som Jörgen tar upp är den uttalade ambitionen från utredningen att kommunerna måste öka samarbetet emellan sig. Det betraktas som så avgörande för en utveckling av dricksvattenområdet att utredningen föreslår en uppföljning år 2020 där det ska stämmas av att kommunerna är på rätt väg.

En begränsning som inte hanteras av den här utredningen är den nuvarande definitionen av taxe-kollektivet. Idag krävs att varje kommun särhanteras budget- och resultatmässigt i ett kommunalt bolag eller kommunalförbund som sträcker sig över flera kommuner. Det gör att det finns en praktisk gräns för hur många kommuner man kan hantera i en verksamhet.

– Det borde finnas lösningar för att kommunerna skulle kunna hantera taxekollektivet på ett gemensamt sätt. Det är en framtidsfråga som borde vara intressant för Svenskt Vatten att driva, anser Jörgen Johansson.

En annan fråga som inte heller fick komma med i utredningen är den om ersättningar till markägare och verksamheter i samband med att vattenskyddsområden bildas.

I det förslag som ligger ska länsstyrelsen fastställa vattenskyddsområden men utan att behöva ta konsekvenserna för eventuella ersättningskrav, de hamnar hos kommunerna.

– Det här är en stor svaghet där många fall riskerar att hamna i domstol, kommenterar Jörgen Johansson.

Han berättar att han gärna sett att Lantmäteriet fick ett ansvar på ett liknande sätt som ledningsrättsförfarandet där Lantmäteriet har den kompetensen.

– En myndighet borde få ta ansvaret för hur ersättningsfrågorna regleras. Länsstyrelsen beslutar om vattenskyddet men hanterar inte konsekvenserna, säger Jörgen Johansson.

Vattenskydd handlar samtidigt om mer än ersättningar till markägare.

– En detalj som vi inte fick igenom gällde ett generellt förbud för spridning av kemikalier i primär skyddszon.

Annons

Vattenutredningen har drivits av regeringens förordnade utredare Gunnar Holmgren. Till sin hjälp har han haft ett kansli på ytterligare tre personer. Jörgen Johansson var en av tolv experter i utredningen, från olika områden. Experterna kom i stor utsträckning från olika berörda myndigheter men Svenskt Vatten, Naturskyddsföreningen, Lantbrukarnas Riksförbund och Sveriges kommuner och landsting fick också plats. Utöver kansli och experter bildades också en referensgrupp med representanter från i huvudsak olika departement. Den 26 april överlämnades utredningen En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) till regeringen.

Till sin hjälp har Jörgen Johansson haft en egen referensgrupp med branschrepresentanter, ett tiotal vattenproffs på ledningsnivå från olika delar av landet.

– Det var en enorm styrka att ha den här gruppen. Då fick ju också frågorna genast en förankring i branschen, säger jörgen.

En annan stor fråga för branschen, vid sidan om vattenskyddet, har länge varit material i kontakt med dricksvatten. Där blev resultatet av utredningen en besvikelse med väldigt lite konkreta resultat.

– Utredningen passade, frågan styrs från Bryssel menar man. Det var ett ointresse från statens sida, säger Jörgen som också konstaterar att det är överordnade strukturer som styr den typen av frågor och kallar den delrapport på 160 sidor som handlade om materialfrågan för ganska onödig läsning.

Trots att en delfråga inte alls gick den väg som VA-branschen kunde hoppas innan, är Jörgen Johansson noga med att dricksvattenutredningen är med och ändrar spelplanen för dricksvattenfrågor och för VA-branschens synlighet. Nu gäller det bara att spela korten rätt framöver.

– Jag upplever att myndigheterna söker Svenskt Vattens samarbete, det finns ett läge just nu. Det har varit så viktigt att få en bred belysning av dricksvattenfrågan så där finns ett stort värde i utredningen i sig. Vi har också en väldigt bra timing med klimatfrågan. Det märks att vatten är intressant och spännande, säger Jörgen.

Samtidigt förstår han att en del är besvikna på att det inte är så många konkreta förslag i utredningen men är övertygad om att konkretiseringarna nu kommer att komma efterhand.

– Sedan har vi Vaka där Livsmedelsverket startat något bra men som inte har någon plats i myndigheten egentligen, säger Jörgen som är orolig för att ansvaret för krisinsatser ska skjutas över på branschen istället. Där har Svenskt Vatten en tydlig uppfattning.

– Staten bör ta det ansvaret. Möjligen att det är MSB:s jobb, där spelar det ingen större roll hur staten organiserar det, säger Jörgen.

Allt kommer dock inte att komma automatiskt nu bara för att utredningen ligger framme och att intresset är stort. Det gäller också att även VA-branschen är ödmjuk.

– Som bransch upplevs vi som trovärdiga men det finns frågor där vi kan utvecklas. Bräddningen från reningsverk och slamfrågan är två såna områden, säger Jörgen, rätar upp sig i fåtöljen och lutar sig framåt.

Nu har branschen chansen att omvärdera vilka frågor som ska drivas, anser Jörgen Johansson.

– Vi borde ta intryck av de här nya kunskaperna som utredningen ger. Gamla frågor kanske måste överges till förmån för nya, säger Jörgen och ger ett exempel.

– Svenskt Vatten vill ha detaljerade statliga krav på råvattenkontroll, det kommer vi aldrig att få. Det är bättre att lägga ned en sån fråga som inte har särskilt mycket värde. Vi ska väl kunna hålla reda på vårt eget råvatten. Ändå har frågan drivits fram till att utredningen kom igång. Här borde kanske styrelsen för Svenskt Vatten kliva in och diskutera hur och vilka frågor som ska drivas, säger Jörgen Johansson.

Själv anser han att en nyckelfråga är den om ökat samarbete. År 2020 vill utredningen stämma av för att kontrollera hur samarbetet mellan kommunerna utvecklas. Den kanske viktigaste frågan att driva då, är om man kan se på taxekollektivet på ett nytt sätt, menar Jörgen Johansson.

Nu är Dricksvattenutredningens slutbetänkande SOU 2016:32 ute på remiss till och med den 30 november.

–––

Vattenutredningens förslag: