Ett modellverktyg för att undersöka åtgärder som kan ge bättre ytvattentillgångar tas fram av SMHI. Samtidigt är Nodra i Norrköping redan igång med ett modellverktyg för att få prognoser på grundvattennivåerna i Kolmårdenskogarna.
I takt med att vattenbrist börjat diskuteras allt mer även i Sverige börjar allt fler att intressera sig för olika dellösningar på problematiken. Efter tre somrar 2016 – 2018 där delar av Sverige fick uppleva olika problem med bristande vattentillgångar fick SMHI ett regeringsuppdrag om åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter.
– Det finns inte så mycket bakgrundsinformation om vattenbrist i Sverige. Vi har beskrivit vad vattenbrist är för oss i Sverige, säger Katarina Stensen, hydrolog hos SMHI.
Katarina Stensen har varit projektledare under två år av arbete med två rapporter kopplade till regeringsuppdraget. Nu tar Nina Bosshard vid som projektledare för det webbverktyg som också ska tas fram inom ramarna för uppdraget.
– Vår vision är att vi ska utveckla ett öppet verktyg där olika verksamhetsutövare kan se hur ett ändrat vattenuttag eller en förändrad reglering påverkar flöden nedströms, säger Nina Bosshard.
Vattenbristen i Sverige är lite speciell ur ett internationellt perspektiv. I ett land med nära 100 000 sjöar är frågan om vattenbrist ofta lokal. I grunden handlar det om när vattenbehovet överstiger vattentillgången. Därför är resursplanering ett av nyckelverktygen för att undvika problem.
– I den första rapporten beskriver vi ytvattentillgångarna i Sverige och vi har kopplat olika underlag för att skapa riskkartor över Sverige, säger Katarina Stensen.
Ett varmare klimat påverkar vattentillgången. Det ändrar nederbördsmönstren samtidigt som avdunstningen ökar sommartid. Dessutom ger mildare vintrar förändrade förutsättningar för att vatten ska lagras i form av snö.
– En grads temperaturökning ger en minskning av lågvattenflöden med 15 procent, säger Katarina Stensen.
Delrapport två är mer konkret.
– Vi genomförde en modellstudie för att se vilka åtgärder som hade störst effekt på lågvattenflöden. Resultaten är tydliga. Sjöreglering är den åtgärd som ger mest effekt, säger Katarina Stensen.
Den effektivaste åtgärden för att förbättra utnyttjandet av ytvatten är alltså att använda sjöar som reglermagasin, om den möjligheten finns i systemet. De flesta reglerade sjöar i Sverige är reglerade med utgångspunkt i vattenkraft men det finns en handfull vatten som är reglerade för dricksvattenändamål, som Hultebräan i Kalmar län och Sydvattens stora vattentäkt Vombsjön i Småland som förser stora delar av Skåne med dricksvatten.
– Idag är tillstånd för vattenreglering ofta utformade efter kraftproduktion och inte för att höja lågvattenflöden, påpekar Katarina Stensen.
Den näst viktigaste åtgärden är förändrade vattenuttag där industrin kan bidra. Effekten av åtgärden beskrivs som märkbar, men inte mer. När det gäller uttag så är det tydligt att helhetsperspektiv saknats. Emån i östra Småland är ett av de vattendrag som SMHI använt data från.
– Om alla som har tillstånd att ta ut vatten ur Emån skulle nyttja det till max, så skulle vattnet ta slut direkt, även om det scenariot kanske inte är rimligt då många har tillstånd för att ta ut betydligt mer vatten än vad som behövs, säger Katarina Stensen.
Andra åtgärder som diskuteras, till exempel anläggande av våtmarker, har i bästa fall bara en marginell effekt för förebyggandet av lågflöden i ytvattentäkter. För att ge effekt behövs också stora ytor. I den kategorin hamnar också till exempel återställning av diken.
– Våtmarker är inte lösningen på vattentillgången direkt. Däremot om de används som vattenmagasin för bevattning så kan det innebära besparingar under delar av året då uttagen är stora, kommenterar Katarina Stensen.
Ett problem i SMHI:s arbete har varit sekretessbeläggningen av uppgifter kring vattentäkter. Det finns överraskande lite samarbete mellan myndigheter och det skapar problem.
– Som myndighet på nationell nivå har vi problem med att vi inte har all kunskap om vattentäkterna. Vi behöver andras data för att kunna hjälpa till, säger Katarina Stensen.
Efter att de två rapporterna publicerats i månadsskiftet september/oktober återstår arbetet med att utveckla ett webbverktyg för verksamhetsutövare och kommuner.
– Det sammanfaller med att all vattenkraft ska söka nya tillstånd inom en 20-årsperiod, säger Nina Bosshard, som ansvarar för den delen av uppdraget och understryker att det är vid sjöreglering som det finns ordentliga möjligheter att motverka vattenbrist i ytvattentäkter.
– En annan stor satsning är att regionala vattenförsörjningsplaner uppdateras med klimathänsyn, säger Nina Bosshard.
Webbverktyget ska kunna presenteras under första halvåret 2020.
– Under våren 2020 bör vi ha en prototyp som ska kunna skalas upp senare, säger Nina Bosshard.
Ingen data ska behöva överföras till SMHI, något som är viktigt för sekretessreglerna. Industrins data är till exempel inte informationsklassad enligt nya dataskyddslagen och SMHI får inte ta in oklassad data.
– De kan lägga in faktiska uttagsdata och göra egna prognoser, säger Nina Bosshard.
Vattenverk ska här också kunna laborera med egna prognoser för att se hur ändrade flöden eller ändrade temperaturer påverkar deras råvattenförsörjning.
En liten bit från SMHI:s huvudkontor i Norrköping ligger kommunala VA-bolaget Nodra:s huvudanläggning för dricksvattenproduktionen, Borgs vattenverk. Nodra har nyligen börjat arbeta med en annan tjänst från SMHI, där det handlar om att kunna prognosticera grundvattentillgångarna.
Norrköpingsborna får i huvudsak sitt dricksvatten från Borgs vattenverk i Norrköping. Norr om Bråviken där Kolmårdenskogarna breder ut sig sker vattenförsörjningen från mindre vattenverk. Området Kolmården/Krokek med ungefär 4 500 permanentboende betjänas av Strömsfors vattenverk, ett litet grundvattenverk som också klarar av vattenleveransen till Kolmårdens djurpark. På sommarsäsongen ökar belastningen på verket med cirka 50 procent.
Från juni 2017 till april 2018 rådde bevattningsförbud i området.
– Anläggningen är från mitten av 1990-talet och 2006 kom första signalen om att grundvattennivåerna var låga, trots normal nederbörd. Sedan kom det några snövintrar och då återhämtade de sig, säger gruppchef Mats Kindahl.
Strömsfors vattenverk har i princip två mindre grundvattentäkter att tillgå. Vatten pumpas upp i ett brunnsområde och infiltreras i ett annat område där åsen är preparerad med kalkkross för att få en justering av vattenkvaliteten. Därifrån pumpas sedan råvattnet upp. Normalt har fördelningen på de två täkterna varit att cirka 40 procent av råvattnet kommit från den naturliga vattentäkten och 60 procent från infiltrationen. Problemen har uppstått när båda täkterna sviktat samtidigt. Efter bevattningsförbudet 2017-2018 var det tydligt att det behövdes ett bättre kunskapsunderlag.
– Vi ville ha en modell för att få bättre kunskap och bättre framförhållning, säger Nodra:s enhetschef för drift/underhåll på VA Johan Andreasson, som själv har en bakgrund på SMHI.
En lösning för att öka beredskapen är en tjänst som sedan i mars 2019 köps från SMHI, Hyfo (Hydrological Forecasting On Line).
– Det är skönt att ha ett eget verktyg och en egen kristallkula som också ger oss möjlighet att ha underbyggda svar på frågor från oroliga boende, säger Johan Andreasson.
Tjänsten är webbaserad där SMHI har den hydrologiska modellen och Nodra själva matar in driftsdata i systemet. Det rör sig inte om någon säkerhetsskyddad kritisk data och det finns ingen exakt geografisk information angiven i webbtjänsten.
I systemet finns 50 års historiska data lagrade från SMHI:s station i området över nederbörd och temperaturer. Från Nodra:s egen databas finns en något kortare historik från brunnsområdet och ett infiltrationsområde med uttag och vattenföring. Modellen beräknar även snösmältningen.
Ur systemet får Nodra dels en tio-dagarsprognos på grundvattennivåerna men även en halvårs-prognos som baseras på historiska data.
– Vi kan med ett klick ta fram scenarier där vi kan se olika drifttalternativ och vi kan hela tiden lägga in nya alternativ där vi ser resultaten nästa dag, berättar Johan Andreasson.
– Det är intressant att kunna följa vad driftförändringar ger för följder, fyller driftingenjör Mikael Blixt i.
Det finns en liten eftersläpning i data:n. Nästa år kommer statistiken från torråret 2018 in i systemet.
– Historiska år är bra för att visa spridningen, när vi ser framåt måste vi titta mycket på extremerna. På lång sikt måste vi ha mer vatten där uppe men fram tills dess är det här verktyget jättebra för att vi ska känna oss trygga. Den här tjänsten är skräddarsydd för Nodra men jag tror att det borde vara fler som skulle ha nytta av det här, säger Johan Andreasson.
I dagsläget är det Nodra och Region Gotland som använder SMHI:s modellverktyg för grundvattennivåer.
