Pär Dalhielm är ny vd för branschorganisationen Svenskt Vatten. Han hoppas på ett Svenskt Vatten som krokar arm med andra.
Berätta lite om din bakgrund.
– Jag är miljövetare i grunden. Egentligen utifrån ett sociologiskt perspektiv. Inte så mycket naturvetenskap och analysera kemikalier utan snarare vad det är i samhällets strukturer och våra beteenden som gör att vi skapar, hindrar eller jobbar bort miljöproblem. Utifrån samma premisser blev jag intresserad av nationalekonomi. Beteendemönster är det som förenar.
– Jag har alltid haft ett stort miljöintresse. Efter att jag utbildat mig hamnade jag på Skogsstyrelsen lite av en slump. Jag var kvar där under en ganska lång tid. Jag fick av någon outgrundlig anledning bli chef ganska tidigt, 26 år, och det var nog den tuffaste tiden i mitt yrkesliv. Efter det har ledarskap varit en röd tråd.
– Då var det hållbarhetsfrågor med fokus på skogen. Sedan har jag varit två år på en kommunal tjänst med helt andra frågor så nu känns det lite grann som att komma hem igen. Fokus på hållbarhetsfrågorna men den här gången på vatten.
Det har varit en del turbulens på Svenskt Vatten under en period. Hur vill du leda organisationen framåt?
– Till en början känner jag att det finns en otrolig tillförsikt och energi. När man kommer in på kontoret idag finns det en enorm vilja till nystart. Dels kanske för att några är nya men också i det erfarna gänget ser de att det finns utrymme för förnyelse och omtag.
– Vi är mitt uppe i ett strategiarbete som ska ange riktningen för Svenskt Vatten från 2020 och framåt. Över vintern och första delen av 2019 kommer det att bli mycket fokus på vilka vi vill vara. Jag har klarat av enskilda samtal med alla medarbetare. Sedan har jag bokat in enskilda samtal med alla styrelseledamöter, ska försöka träffa dem ute i deras verkligheter.
– Under vintern blir det mer fokus på att träffa medlemmar och så snabbt som möjligt få en bild av VA-Sverige.
Hur ser du på Svenskt Vattens roll för VA-branschen?
– Det känns som att vi har en otroligt viktig roll men även lite svår. Medlemmarna har ju väldigt olika förutsättningar beroende på var någonstans i Sverige man är, olika storlek, resurser, kompetens. Förutsättningarna skiljer sig åt en hel del, även om utmaningarna är desamma. Det är något som vi på Svenskt Vatten måste fundera på, hur vi kan utveckla bra stöd och vara relevanta i vardagen för våra medlemmar, samtidigt som vi har kraft nog att vara med och påverka i frågor som har bäring på kanske 15 till 20 års sikt. Då tänker jag på lagstiftning och utredningar både i Sverige och EU. Är vi bara och hackar i påverkansarbetet är det risk att vi tappar fotfästet och existensberättigandet som upplevs på medlemsnivå.
Hur ser du på relationen till övriga delar av branschen, näringsliv, myndigheter och så vidare?
– VA-branschen är på ett sätt en ganska stark bransch, ett starkt kollektiv. Det kan ibland uppfattas som att man exkluderar andra branscher. »Det är ingen som förstår hur viktiga våra frågor är«. Vi behöver uppfattas som relevanta och begripliga av andra. Alla frågor kring till exempel investeringsnivåer och behov av kompetens, det är frågor som samhället i stort måste begripa och tycka att det är viktigt. Då måste vi uttrycka oss lite fiffigt och skapa lite oheliga allianser ibland.
Har du någon bild av var Svenskt Vatten är om ett år?
– Om ett år ska vi ha en ny strategi på plats. Jag tror att den bland annat kommer att innebära att vi behöver bli lite skarpare i hur vi jobbar med forskning och utvecklingsfrågor. Vår egen utbildningsverksamhet ska ta ett till steg. Det tredje är påverkansarbetet. Vi ska identifiera ett antal huvudområden. Gärna tillsammans med andra, vi behöver kroka arm med andra. Vattenfrågorna är tvärsektoriella, ett utökat partnerskap med både näringsliv och myndigheter.
