Sök
Cirkulation 1/18
partners logo

Vattentorn i Kuwait. Arkitekt Sune Lindström, VBB, Stig Egnell och Harald Mjöberg. FOTO: Joe Lindström/ArkDes samlingar

partners logo

Vattentorn i Jeddah, Saudiarabien, projekterat 1973 – 1974. Arkitekt Sune Lindström, Stig Egnell, VBB. FOTO: Johan Holm/ArkDes samlingar

partners logo

The Kuwait Tower. Arkitekter Sune Lindström, Joe Lindström, Malene Björn och Björn Lundquist, VBB. FOTO: Ministry of Information Kuwait/ArkDes samlingar

partners logo

Här visar Sune Lindström nya Täby Centrum i en TV-sändning, Tak över huvudet. FOTO: ArkDes samlingar

Sunes svampar

Arkitekten Sune Lindström är en av de samhällsbyggare som ­formade Sverige under andra hälften av 1900-talet. Under sin karriär på Vattenbyggnadsbyrån VBB ritade han också mängder med vattentorn och en del andra VA-anläggningar. Bara i Kuwait ­medverkade han till över 30 vattentorn under 1960- och 70-talen.

Text/Erik Winnfors Wannberg

Under 2018 kommer en ny högreservoar för dricksvattnet i Örebro att börja byggas. Det innebär att tro­tjänaren Svampen, byggd år 1957, pensioneras. Svampen, ritad av arkitekten Sune Lindström i samarbete med Poul Kyhl på VBB, blev en ­förebild för modernitet och ett rationellt sätt att bygga vattentorn. Efterföljarna världen över är otaliga och inte minst VBB och Sune Lindström själv spred modellen till många platser, särskilt i Mellanöstern.

Sune Lindström föddes 1906 och har beskrivits som svensk mästare på signaturbyggnader. Några av de byggnader han medverkat till är stadshuset i Karlskoga, byggt 1938 – 1939, Wenner-Gren Center i Stockholm (1959 – 1961 tillsammans med Alf Bygdén), Radiohuset på Östermalm i Stockholm (1958 – 62) svenska ambassaden i New Dehli (1959) tillsammans med Jöran Curman och Berwaldhallen i Stockholm (1976 – 79), tillsammans med Erik Ahrn­borg. Under åren 1956 – 1969 var han också professor vid Chalmers tekniska högskola där han arbetade med att utveckla och systematisera forskning om trafiksäkerhet och samhällsbyggnadsekonomi. Ändå har Sune Lindström ofta förknippats mycket med vattentorn.

Sune Lindström var starkt präglad av funktionalismen och var påverkad av tyska Bauhaus där han studerade en termin 1928, han hade bland annat den ryske konstnären Kandinskij som lärare. Bahaus-skolan stängdes av nazisterna 1933.

När Örebro kommun skulle ersätta de gamla Norra och Södra vattentornen på 1950-talet gick uppdraget till VBB. Tillsammans med ingenjörerna på VBB ritade Sune Lindström ett smäckert torn som utnyttjade spännbetongsteknikens alla möjligheter. Tidigt i projektet ska tornet ha tänkts med stödpelare under reservoaren men VBBs ingenjörer kunde efterhand försäkra sig om att pelarna inte skulle vara nödvändiga. Svampformen kunde blomma ut för fullt.

Såväl svampformen som byggnadstekniken var revolutionerande. Vattenreservoaren gjöts på marken i en träform och pressades sedan upp med hjälp av hydrauliska domkrafter. Glidformsgjutna cylindrar byggde upp pelaren på Svampen underifrån allteftersom reservoaren pressades uppåt.

När Svampen stod klar var uppmärksamheten stor. Efter invigningen i maj 1958 blev den snabbt ett turistmål med ett café ovanför reservoaren och uniformsklädda hisspojkar som skötte de två snabbgående hissarna som fraktade upp turisterna.

Vid samma tid höll VBB på att etablera en viss verksamhet i mellanöstern. År 1960 kom det första uppdraget med ett reningsverk i Amman, Jordanien. De största kunderna skulle dock komma i Saudiarabien och Kuwait och uppdragen handlade i första hand om dricksvattenförsörjning. Sune och hans svampar fick plötsligt ett helt nytt spelrum.

Sören Ejhed var chef för VBB:s arbeten i ­Riyadh, Saudiarabien på 1970-talet.

– Att man tog Örebrotornet och flyttade ner till Riyadh var lite av en händelse. Jag hade jobbat även med det och när vi var i Riaydh var vi hos kungen för att han skulle få se vilka torn VBB hade gjort. Vi visade honom en katalog med dem och då pekade han på Örebrotornet, det ville han ha, minns Sören Ejhed.

Kungen som Sören Ejhed berättar om var den gamle kung Faisal. För VBB:s ingenjörer blev valet dock en utmaning.

– När man gör vattentorn vill man ju ha en viss mängd vatten på en viss höjd. Det var väldigt spännande att se om det skulle bli fel form på tornet nere i Riyadh om de skulle ha den bestämda formen och fungera i deras vattensystem men det lyckades, så det blev Örebrotornet i Riyadh, säger Sören Ejhed.

Kopian av Svampen byggdes 1971 och blev identiskt förutom att den är 33 procent större än originalet. Vattenförsörjning under 70-talet var dock inte helt pålitlig i staden. Volymerna räckte till ungefär en fjärdedel av staden per dag.

– De fick dela in staden för att kunna leverera vatten så rättvist som möjligt. Jag har för mig att det var tryck i ledningarna under fyra timmar varannan dag eller något sånt, berättar Sören Ejhed.

Annons:
Grundfos 2020


Den stora mängden svamptorn i mellanöstern kom dock att byggas i Kuwait, när VBB anlitades för att bygga upp landets dricksvattenförsörjning. Kuwait hade sedan i början av 1950-talet igång avsaltningsanläggningar för att producera dricksvatten och år 1965 fick VBB börja att projektera ett nytt vattendistributionssystem. Systemet byggdes upp med ett sötvattensystem för hushåll och industrier och ett parallellt bräckvattensystem för bevattning.

I systemet ingår 33 vattentorn med en sammanlagd reservoarvolym på 102 000 kubikmeter. Tornen är samlade i sex grupper, fem av dem låg från början ute i öknen och är uppförda med Svampen som modell. Reservoarvolymen är 3 000 kubikme­ter per torn. Tornhöjderna variera mellan 25 och 42 meter. Taken är värmeisolerade och också måla­de med blank aluminiumfärg för att minska värmeabsorptionen. Idag har Kuwait City brett ut sig så vattentornen ligger idag mer inne i stadsmiljön.

Den sjätte gruppen skiljer sig dock helt från de andra, The Kuwait Tower, två mycket höga torn som blivit nationalsymboler för Kuwait. Även de ritade av Sune Lindström, den här gången i samarbete med hans hustru, den danska formgivaren Malene Bjørn och sonen Joe Lindström.

De två höga tornen ligger på udden Ras a Juza vid inseglingen till Kuwaits hamn, på andra sidan vattnet finns det kungliga palatset. Tornens utformning ska anknyta till traditionell arabisk arkitektur, samtidigt som de enligt tidens ideal skulle utstråla modernitet. De emaljerade stålrondellerna som täcker tornens sfärer, ska påminna om kakelklädda moskéer. Ett tredje torn sticker upp som en spira mellan de två huvudtornen, men är enbart ett belysningstorn.

Det högsta tornet är 185 meter högt. På tornen finns sfärer, den nedre innehåller en reservoar med en volym på 4 500 kubikmeter, en restaurang och en bankettsal. I den övre sfären byggdes en utsiktsplattform och en roterande cafeteria. Det lägre tornet har en sfär med ytterligare en lika stor vattenreservoar. Gjutningen och byggandet av sfärerna i det mycket varma klimatet var komplicerad och ställde höga krav på kunnandet. Byggnationen pågick 1971 – 1976. Tornen invigdes på

Kuwaits nationaldag den 26 februari 1977 men öppnades för allmänheten först 1979.

År 1980 fick tornen det prestigefyllda Aga Khan-priset, Aga Khan Award for Arcitechture med motiveringen »ett enastående bidrag till arkitektur för muslimer«.

Tornen skadades i Kuwait-kriget och har varit avställda som vattentorn under några år. År 2015 fick Sweco, som VBB gått upp i, i uppdrag att renovera tornen till ursprungligt skick. Christer Stenmark, utlandschef hos Sweco Arkitektur, berättar att den första delen av arbetet utförts. Byggnaderna har besiktigats och Sweco gjort ett förslag hur tornen och hela området på udden ska kunna utvecklas för framtiden. Nu inväntas beslut för fas två.

För närvarande pågår även en process med att få tornen uppförda på Unescos Världsarvslista.

I Örebro efterträds nu Svampen av den nya högreservoaren Lyra – skulptur i skogspark, som uppförs på den södra sidan om staden. Utformningen av reservoaren är resultatet av en arkitekttävling som vanns av Lars Anfinset, Göteborg. Det vinnande förslaget Lyra består av ett betongfundament och en skyddande skärm i cortenstål som är tänkt att uppfattas som en skir tratt på avstånd. Stålet blir rostbrunt och är tänkt att kontrastera mot grönskan i omgivningarna. Till byggnaden kommer ett tillgängligt omgivande landskap med en aktivitetspark. Örebro kommun räknar med att ha ute förfrågningar på bygget under våren 2018 och ha byggstart under året.
Svampen byggnadsminnesförklarades 2005 och kommer framöver att förvaltas av ett kommunalt fastighetsbolag.

–––

Sune Lindström 1906 – 1989:

  • Utbildning/studentexamen vid Högre Allmänna Läroverket på Öster­malm i Stockholm 1926. KTH 1926 – 1931, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Bauhaus, Dessau höst­terminen 1928.
  • Anställd på Kooperativa Förbundets arkitektkontor, Stockholm 1931 – 1932, Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå 1932 – 1935 och Djurgårds­kommis­sionen 1936.
  • Tjänstgörande arkitekt utom stat vid Byggnadsstyrelsen från 1933.
  • Chef för HSB:s riksförbunds stads-­ planebyrå 1937 – 1939.
  • Egen arkitektverksamhet i Stockholm 1932 – 1940.
  • Regionplanechef i Göteborg 1940 – 1944.
  • Anställd i VBB, AB Vattenbyggnadsbyrån, från 1944.
  • Lärare i stadsbyggnad vid KTH 1938 – 1947, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
  • Professor i stadsbyggnad vid CTH 1956 – 1969, Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.

Publicerad 2018-02-07 08:00

Uppdaterad 2018-02-07 08:00