Brister vid svenska reningsverk kan leda till höga EU-böter. D Tisdagen den 23 januari hålls det stormöte hos miljöminister Karolina Skog för att diskutera problemen.
Kritiken från EU gäller genomförandet av EU:s avloppsdirektiv. EU-kommissionen ifrågasätter reningskvaliteten vid ett antal svenska reningsverk. Till mötet är representanter från 13 kommuner: Boden, Borås, Gagnef, Gnesta, Härjedalen, Malung-Sälen, Lycksele, Malå, Pajala, Robertsfors, Tidaholm, Töreboda och Åsele samt från berörda länsstyrelser i Dalarnas, Jämtlands, Norrbottens, Södermanlands, Västerbottens och Västra Götalands län.
– Det är angeläget att de reningsverk som berörs blir åtgärdade så fort som möjligt. Sverige riskerar i förlängningen mycket höga böter. Jag ser hellre att vi åtgärdar bristerna nu än tar den risken, säger miljöminister Karolina Skog i ett pressmeddelande.
– Sverige tvistar om tolkningen av direktivet. Våra medlemmar har följt den svenska tolkningen. En del av problemen handlar om att Sverige haft dålig kvalitet i rapporteringen. När Sverige visat riktiga data har många frågetecken rätats ut, kommenterade Peter Sörngård, avloppsexpert hos Svenskt Vatten till Cirkulation när inbjudan till mötet hos regeringen gick ut i slutet av november 2017.
Peter Sörngård menade också att flera kommuner fått dålig vägledning från statliga myndigheter och länsstyrelser.
Vid mötet kommer Karolina Skog, tillsammans med tjänstemän från Miljö- och energidepartementet, Naturvårdsverket och Svenskt Vatten, att gå igenom om de brister som EU-kommissionen har pekat på, vilka skyldigheter kommunerna och länsstyrelserna har och vilket stöd myndigheterna och organisationerna kan ge. Mötet kommer också handla om det så kallade “kallt klimat”-undantaget.
Beträffande frågan om generella krav på avloppsrening norr om Norrtälje gör direktivet undantag från kraven på över 1500 m höjd över havet eftersom biologisk rening fungerar sämre i kallt klimat. Där behöver BOD-reduktionen bara vara 40 procent istället för 70 procent. Sverige begärde inte undantag från kravet vid EU-inträdet 1995 men har hävdat att det är klimatet där reningsverket finns och miljöbehoven som är relevant i sammahanget, inte höjden över havet. (EW)
