Flytten av Kiruna börjar nu märkas på allvar. Många hus står tomma, andra har redan rivits och ersatts av nya på betryggande avstånd från gruvan. Tre kilometer öster om den nuvarande stadskärnan ska stadens nya centrum växa fram med bostäder, kontor och affärer. Tekniska verken har dragit ny infrastruktur och gatunätet är i det närmaste färdigbyggt. Men husbyggnationen har inte riktigt kommit igång.
Tillsammans med projektledaren Tom Hiltunen på Tekniska verken kör vi runt i den blivande staden, där granskogen breder ut sig. Att området om några år kommer att vara en levande stad med gator och hus är svårt att föreställa sig. Ambitionen är att den nya stadskärnan ska stå klar inom fem år.
Tekniska verken har dragit ny infrastruktur för vatten, avlopp, fjärrvärme och fiberoptik och en ny huvudvattenledning som kopplar samman gamla skjutbaneområdet med den nya stadskärnan har färdigställts.
Alla avloppsledningar i det nya området är byggda med självfall för att undvika pumpstationer som kräver underhåll.
– Med hjälp av Swecos systemhandlingar kunde vi klara att bygga ledningarna med självfall i hela den nya stadsdelen, berättar Tom Hiltunen när vi kör runt i området. På två ställen krävdes dock djupa schakt. Sedan tidigare har nät och ledningar i deformationsområdet avvecklats.
Sweco projekterar omfattande delar av stadens infrastruktur, energiförsörjning och vattentillgång.
Hittills har Tekniska verken byggt 2 600 meter dagvattenledningar, 2 000 meter optokabel, 3 500 meter spillvattenledningar, 5 400 meter vattenledningar och 3 500 meter fjärrvärmeledningar.
– Och än är vi långt ifrån färdiga, konstaterar Mats Eriksson, huvudprojektledare för stadsomvandlingen vid Tekniska verken. Under de närmaste fem åren anlägger vi minst lika många ledningar till.
Inom hela området ska det byggas cirka 3 000 bostäder, Kirunas nuvarande kommersiella centrum, flertalet av stadens hotell, ett stort antal arbetsplatser, stora och viktiga offentliga institutioner som sjukhuset, gymnasieskolan, biblioteket och polishuset, samt ett antal kulturbyggnader.
Marken som den nya centrumkärnan ska stå på är ett gammalt industri- och gruvområde. Jorden var mycket mer förgiftad än man trodde från början med stora mängder oljor men också höga halter av olika metaller som bly, kobolt, nickel och koppar.
– Det krävdes ett omfattande saneringsarbete för att få bort föroreningarna i marken, berättar Tom Hiltunen. För att undvika schaktjobb pålas husen och byggs utan källare.
Samhällsomvandlingen sker i etapper. De områden som inte kan bebos längre på grund av sprickbildningen omvandlas till gruvstadsparker med gräsmattor, träd och gångstråk. För varje etapp, det vill säga gruvstadspark, upprättas ett avtal mellan LKAB och kommunen som reglerar hur mycket pengar kommunen ska få. Hittills finns det avtal för tre gruvstadsparker.
– Stadsomvandlingen är en gigantisk utmaning – och samtidigt en fantastisk möjlighet, säger Mats Nilsson, chef för hållbarhet och affärsutveckling på Tekniska verken. Vår ambition är att bygga ett resurssnålt samhälle med grön profil och utnyttja ny teknik för att skapa en klimatsmart stad.
Visionerna är stora. Stadens ska bli ett »ekologiskt anpassat framtidssamhälle« och en av »de mest hållbara städerna i världen«.
– Tillsammans med LKAB skapar vi ett helt nytt energisystem genom att koppla ihop LKAB:s och kommunens fjärrvärmenät och utnyttja LKAB:s spillvärme, berättar Mats Nilsson.
– Ambitionen är att vi ska ha Sveriges lägsta fjärrvärmepris och att användningen av elenergi för uppvärmning ska minimeras. Fjärrvärmen ska även utnyttjas i tvätt- och diskmaskiner, torktumlare och torkskåp.
Spillvärmen alstras när LKAB förädlar magnetitmalmen till pellets och kommer att finnas tillgänglig så länge gruvan är igång.
LKAB har haft ett samarbete med Tekniska verken under flera år där man tittat på tekniska och ekonomiska frågor och samarbetsformer för att ta tillvara och använda spillvärmen, och nyligen skrevs ett avtal mellan parterna.
Genom att använda spillvärme minskar behovet av att bränna sopor, vilket också på sikt kommer att minska avfallshanteringen i Kiruna.
När energisystemet är fullt utbyggt kommer hela samhällets behov av fjärrvärme att kunna tillgodoses enbart av spillvärme. Fossila bränslen för fjärrvärme kan fasas ut helt.
– Kraftvärmeverket ligger inom riskzonen och kommer inte att ersättas när det rivs, berättar Mats Nilsson. Inom fem år kommer det att stängas för gott. När det nya energisystemet införs måste vi hitta alternativ till avfallsförbränningen. Lösningen är materialåtervinning. I stället för att bränna avfallet ska det tas till vara i en ny avfallsanläggning.
Tekniska Verken testar även nya metoder för VA-infrastrukturen genom att samförlägga vatten, avlopp och fjärrvärme. I ett pilotförsök inom Vinnovaprojektet Attract har VA-ledningar lagts tillsammans med fjärrvärmeledningar på 60 centimeters djup. Meningen är att värmen som läcker från fjärrvärmen ska hålla VA-ledningarna frostfria. På så sätt slipper man lägga ledningarna i bergsschakt tre meter ned i jorden för att komma undan det vanliga tjäldjupet i Kiruna.
I projektet går fjärrvärmen i ett lågtemperatursystem i plastslangar i en frigolitlåda i stället för stålrör. Fjärrvärmen har en lägre temperatur än traditionell fjärrvärme vilket innebär mindre värmeförluster. En utmaning är dock att fjärrvärmen inte får göra kallvattnet för varmt.
– Faller försöket väl ut hoppas vi kunna använda metoden när flera nya områden byggs. På det sättet spar vi enormt mycket pengar, säger Mats Nilsson.
LKAB tar över det befintliga fjärrvärmenätet som försvinner med stadsomvandlingen och betalar 148 miljoner kronor. För ersättningen bygger Tekniska verken det nya fjärrvärmenätet i Kirunas nya centrum.
För att klara dag- och dricksvattnet i det nya Kiruna krävs omfattande ledningsomläggningar. Vattenverket ska byggas om, men några konkreta beslut är ännu inte fattade. Först vid årsskiftet räknar projektledaren Yvonne Niva att planerna kan presenteras.
Tekniska verken har tidigare byggt två separata huvudledningar från det befintliga vattentornet – totalt tre kilometer. Samtidigt uppfördes en ny växlingskammare och en tryckstegsstation vid det nya stadshuset. Den sammanlagda kostnaden bara för detta projekt var 22 miljoner kronor. Huvudvattenledningen ska försörja tio bostadskvarter, men även hotellverksamhet och kommersiella fastigheter som butiker och restauranger.
Under ledningsarbetet fick Malmvägen, som är huvudinfarten till Kiruna, stängas av. Den största utmaningen var den höga grundvattennivån i området, som krävde en hel del länshållning.
– Ledningarna och infrastrukturen hålls igång så länge Tekniska verken har kunder inom området, berättar projektchefen Lars Johansson. När markrörelserna är så stora att ledningarna påverkas och måste stängas har brukarna redan flyttat ut från området och LKAB tar över ledningsnäten, som får ligga kvar i marken. För att klara VA-servicen till gamla centrum kommer det att krävas en del ombyggnationer som LKAB ansvarar för.
Under stadsomvandlingen har Kiruna två separata VA-system. Det gamla nätet stängs av etappvis och vissa områden måste byggas om och ledas till andra huvudstråk.
– Utveckling går före avveckling vilket betyder att vi kommer att ha parallella system under flyttperioden, berättar Lars Johansson.
För att vattnet inte ska bli stillastående i någon av huvudledningarna växlar driften mellan dem.
– Vi har gjort hydrauliska analyser med simuleringar för att se hur vattnet påverkas om uttaget minskar på ett ställe och ökar på ett annat, berättar projekteringsledare Kent Karlsson på Sweco, som har arbetat med Kirunas stadsflytt sedan 2013.
Hela stadsomvandlingen är ett otroligt komplicerat projekt med mängder av olika aktörer som dessutom är beroende av varandra. En rad delprojekt, både avveckling av gamla och utveckling av nya områden, måste planeras med hänsyn till varandra. För att underlätta samordningen samlar Sweco all information i en digital samverkansyta (”kuben”), som innehåller all typ av geodata och annan information som behövs för att underlätta samverkan mellan ett stort antal aktörer inom en mängd projekt.
– På så sätt kan vi analysera, samordna, visualisera och planera framtidens Kiruna, berättar Kent Karlsson. Uppdraget sysselsätter konsulter inom infrastruktur, energi, installation, byggkonstruktion, vatten- och miljö, industri, projektledning samt IT för samhällsutveckling.
Hela nya Kiruna beräknas stå klart tidigast 2035, så Kent Karlsson och hans kollegor har många års arbete framför sig.
– Tanken är att vi ska ha nytta av informationen även när stadsflytten är klar, säger han. Vi lägger en grund nu som senare bland annat kan användas vid framtida ombyggnader i staden.
Den nya staden får ett öppet dagvattensystem med rinnande vatten i stadskärnan. I stället för att låta regnvatten och smältvatten från gatorna helt orenat rinna ut i naturen leds det ut från centrum genom en öppen kanal. I botten av kanalen planteras vattentåliga blommor och växter som ska rena vattnet innan det går ut i en damm och därifrån vidare till närliggande myrar.
– På köpet får vi ett system som inte så lätt kan svämma över och dessutom blir ett attraktivt inslag i centrummiljön, säger Mats Nilsson.
Den nya dagvatteninfrastrukturen är en del av hela VA-systemet i Kiruna och ett pilotprojekt för ett öppet dagvattensystem i ett arktiskt klimat. Tekniska verken och arkitektbyrån White som står för Kirunas nya centrumplan har samarbetat med universitetet i Innsbruck i Österrike, Delft i Nederländerna och Luleå tekniska universitet. Dagvattenanläggningens främsta syfte är att fördröja en del av vattenvolymen som kommer från nya Kiruna till sjön Luossajoki, för att undvika för kraftiga flöden och översvämningar. I den nya dagvattenanläggningen kan rening av olika typer av föroreningar ske via sedimentation, oxidering och nedbrytning från solens UV-ljus.
Dagvattenanläggningen ska driftsättas nu i höst och omges av ett parkområde som ligger i anslutning till Malmvägen.
Infrastrukturen är bland det första som påverkas av markdeformationerna och arbetet med olika infrastrukturprojekt kopplade till stadsomvandlingen har pågått länge. Flera stora infrastrukturprojekt har redan slutförts.
2008 byggde Vattenfall färdigt ett nytt elförsörjningssystem, 2009 anlade Tekniska verken en ny spillvattenledning, 2012 togs den nya järnvägen bakom gruvberget Kiirunavaara i drift och hösten 2015 invigde Trafikverket den nya sträckningen av Nikkaluoktavägen. Vatten- och avloppsledningar har dragits om runt den nya staden.
I dagsläget har LKAB betalat ut omkring 6,8 miljarder kronor och reserverat ytterligare elva miljarder för samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget. Hur mycket slutnotan kommer att hamna på går inte att säga.
I början av juni slöt LKAB och kommunen ett nytt miljardavtal. Gruvbolaget betalar ytterligare två miljarder för stadsomvandlingen.
Eftersom det har varit svårt att få byggbolagen att etablera sig i Kiruna har LKAB blivit den överlägset största aktören i nya centrum. Under de kommande åren bygger företaget tusentals nya bostäder och kommersiella lokaler och kommer att vara byggherre för stora delar av återuppbyggnaden av den nya staden.
I den del av Kiruna som påverkas av gruvbrytningen rivs det mesta – men inte allt. Kyrkan från 1912, Hjalmar Lundbohmgården och några av LKAB:s gamla arkitektritade arbetarbostäder från början av 1900-talet ska flyttas. Bygget av den nya stadskärnan skulle egentligen ha börjat för flera år sedan, men har skjutits fram, bland annat för att sprickbildningen från gruvan mot Kirunas nuvarande centrum inte går lika fort som man tidigare fruktat.
Kirunas nya stadshus Kristallen, som ritats av Henning Larsen Architects A/S från Danmark och med LKAB som byggherre, står än så länge i ensamt majestät på den stora byggarbetsplatsen. En del detaljer och delar har flyttats med från det gamla stadshuset, bland annat klocktornet som länge varit ett landmärke för Kiruna. Klocktornet har byggts upp bredvid det nya stadshuset och kommer att användas för ventilationsintag och avluftning. Runt huset ska en helt ny stadskärna växa fram med elva kvarter.
I början av sommaren sattes spaden i jorden för ett nytt kulturhus. Byggnaden blir hela 10 300 kvadratmeter stor och fyller ett helt kvarter. Kulturhuset ligger intill stadshuset och ska bland annat innehålla bibliotek, konsthall, ungdomens hus, kongressal, restaurang och bio.
Under hösten fortsätter arbetet med att bygga om Malmvägen, huvudleden in till Kiruna. Den ska bli bredare för att ge plats åt gång- och cykelvägar på båda sidor. Vägen kommer också att höjas, så att den hamnar i nivå med de andra gatorna i nya Kiruna centrum. Flera nya bostadskvarter påbörjas också.
–––
Gruvbrytningen av järnmalm i Kiruna startade i slutet av 1800-talet och staden grundlades 1900. Inledningsvis bröts järnmalmen i ett öppet dagbrott, men 1960 gick gruvan under jorden. Successivt har gruvan gått på djupet. Problemet är att malmkroppen inte går rakt ner utan att den sluttar med 60 graders vinkel in under den befintliga staden.
Gruvbrytningen innebär, trots att den sker på stort djup, att sprickbildningar uppstår på markytan, som innebär att bebyggelse måste flyttas eller rivas. Vartefter gruvbrytningen fortgår kommer sprickbildningen att påverka den befintliga staden.
Omkring 6 000 boende i den nuvarande stadskärnan måste flytta när gruvbrytningen breder ut sig under staden. Hela området omfattar över 3 000 bostäder samt totalt cirka 450 000 kvadratmeter offentliga och kommersiella lokaler.
Beslutet att flytta staden fattades redan 2004 då LKAB presenterade en prognos för sprickbildningen. Gruvbrytningen hade då gått både djupare och brett ut sig på ett sätt som orsakade sprickor i markytan och på sikt hotade bebyggelsen i flera centrala delar av staden. Det blev startskottet för stadsomvandlingen.
2013 gick projektet att flytta staden österut på gång på allvar då infrastrukturen för den nya stadskärnan började anläggas.
