Efter ett medborgareförslag till kommunfullmäktige, om att ersätta dricksvatten med ytvatten från Ronnebyån vid renspolning av avloppsledningar, beslutade kommunens bolag för VA, Ronneby Miljö- och Teknik AB, att undersöka frågan. Istället för åvatten prövades spolning med renat avloppsvatten.
Resultatet blev lyckat.
– Ett jättebra förslag och som fick oss att öppna ögonen för olika typer alternativ, avseende vår nuvarande användning av dricksvatten för diverse ändamål, menar VA-chef Conny Miketinac.
När det gäller detaljer i ämnesområdet hänvisar Conny Miketinac, litet flott och med fullt förtroende, till sina medarbetare. Arbetsledare för berörd avdelning är Mats Bohnsack.
– Det krävdes relativt liten åtgärd från oss att, istället för dricksvatten, använda renat avloppsvatten till vår spolbil. Det som behövdes var bara ett mera finmaskigt nät i det filter spolbilen har som skydd för dess pump. Ja, för den händelse att renat avloppsvatten vid tankningstillfälle drabbats av till exempel slamflykt, berättar Mats Bohnsack.
Mats Bohnsack berättar vidare att ytterligare en finess med förslaget från en engagerad medborgare om förändrad spolvattenanvändning, är att det inneburit en ny form av nyfikenhet inför andra möjliga tillämpningsområden utifrån samma grundsyn om resursförvaltning.
– Vi har en hel del andra renspolningsarbeten inom till exempel reningsverket där vi tidigare använt dricksvatten, men där vi nu gör en översyn och studerar om kanske renat avloppsvatten kan användas även vid dessa arbeten, säger Mats Bohnsack. Därutöver tar vi, via värmeväxlare, hand om den värme avloppsvatten innehåller för uppvärmning av reningsverket i Rustorp.
Men åter till spolbilen. Det är gryningsljus och duggregn när jag möter Johan Johansson i Bräkne-Hoby, cirka en och en halv mil väster om centralorten Ronneby. Han är där för renspolning av en avloppsledning, anlagd för många år sedan, men som framöver ska tas i bruk som följd av nybyggnation inom trakten. För Johan är detta vardagsgöra, för mig ett spännande äventyr.
Arbetsfordonet är en så kallad kombibil från år 2012 med funktion för såväl spolning som slamsugning. Inköpspris cirka fyra miljoner kronor. Beräknad »livslängd« tio till tolv år.
– Fordonet har en tank som rymmer åtta kubikmeter vätska, berättar Johan. I denna finns en flyttbar skiljevägg som gör att jag kan välja hur mycket spolvätska, respektive utrymme för slam, som krävs inför arbetsdagens uppdrag, förklarar han.
Johan Johansson öppnar fordonets baksida så att skiljeväggen blir synlig. Han visar också det filter man på fordonet bytt till finare nät inför förändringen av spolvätska från dricksvatten till renat avloppsvatten.
Renspolning utförs med särskilt utformat munstycke som med stort vattentryck avlägsnar eventuella beläggningar på ledningsväggarnas insida. Ytterligare hjälpmedel är annat munstycke, som också det via vattentryck och under rotation, faktiskt klarar att skära av och avlägsna inväxande trädrötter. Begränsningen i renspolningslängd ligger på cirka 150 meter, längre än så är spolbilens slang nämligen inte. Därefter måste (vid behov) flyttas till närmast följande ledningsbrunn. Men sådana finns många. En försiktig uppskattning leder till att det inom Ronnebys ledningsnät för avlopp och dagvatten, cirka 40 mil, finns drygt 2 600 brunnar.
Johan Johansson påbörjar spolningsarbetet något bekymrad eftersom det en bit längre fram finns en brunn med anslutande fyrvägskorsning avloppsledningar. Som befarat och väntat blir det ett litet stopp just där. Det där ordnar Johan dock elegant och vant med litet praktisk handpåläggning och tillrättaläggande av spolningsmunstycket för fortsatt lyckad färd genom ledningsavsnittet.
Under tiden dyker Thomas Åkesson, utredningsingenjör, upp i kommunens bil för filmning av ledningsnät. Det är ingen slump. Thomas och Johan samarbetar bra och ofta. Med en liten självgående robot i ledningen kan Thomas följa och filma resultaten av spolningsarbetet Johan utför. Inte dumt alls att kunna utföra detta i närtid.
– Det kan hända att spolningen inte ger förväntat resultat. Då är det väl bra att via samtidig filmning kontrollera detta direkt, istället för att Johan senare måste återvända till platsen, menar Thomas Åkesson.
Kanske något ovanligt att en så pass liten kommun som Ronneby ändå funnit det angeläget att ha en egen filmbuss. Men nyttan tycks oomtvistad och särskilt avseende rensning av inväxande trädrötter i ledningsnätet. Tack vare filmningen kan Thomas i realtid följa och ge tips till Johan om hur arbetet fortlöper. Ibland krävs ytterligare rensning av ett litet ledningsavsnitt och där Thomas direkt kan hjälpa Johan att styra spolningsaggregatet.
Spännande värre, tycker jag, att det är att följa morgonens filmning i det ledningsavsnitt Johan nyss spolat. Det verkar bra, rent och fint, men Thomas upptäcker annat.
– Det du ser till vänster, förklarar Thomas, och pekar på ett litet tegelrör, är inkommande dräneringsledning. Vanligt förr, men idag inte önskvärt. Du ser även här, litet längre bort, ett inläckage som skulle kunna bero på läcka från någon dricksvattenledning, förklarar han.
– Teknik i all ära, och bra är den, men för tolkning av det som framkommer vid exempelvis filmning av ledningsnät är det nog så att erfarenhet av ledningsarbeten är en förutsättning, säger Thomas.
