Sök
Cirkulation 3/16
partners logo

Anders Norén, VD, Ecofiltration Nordic AB. FOTO: Ecofiltration Nordic

"Otydlig artikel om minireningsverk"

I Cirkulation 1/16 kunde vi läsa om »Minireningsverk – hur bra fungerar de?« med inledningen »Undersökningar visar att det är si och så med funktionen hos minireningsverk och fosforfällor för rening av små avlopp«. Artikeln brister i såväl fakta som slutsatser, samtidigt som den utelämnar väsentligheter kring fosforrening och studerade reningsanläggningar.

Text/Anders Norén/Ecofiltration Nordic AB

Antal minireningsverk samt markbäddar med efterföljande »fosforfälla« anges i artikeln till 12 000 av vardera teknik, d v s totalt 24 000 avlopp med fosforrening. Det framgår inte att det finns cirka 5 000 fosforfilter installerade i Sverige och att 19 000, cirka 80 procent, sålunda är annan rening än fosforfilter.

Läsaren behöver förstå att fosforrening i små avlopp sker på två sätt. Genom kemisk fällning eller fosforfiltrering genom ett naturligt filtermaterial. Uttrycket »fosforfälla«, används ibland för att beskriva båda metoderna. Det måste poängteras att de minireningsverk som ingått i citerad studie enbart använde kemisk fällning. Bristande fosforrening i minireningsverken enligt studien kan då endast förklaras med att metoden kemisk fällning inte fungerar, vilket nämnda studier konstaterar.

Kemisk fosforfällning i små avlopp betraktas som en nedskalning av hur kommunala reningsverk fungerar, vilket kräver resurser, system och kompetens för kontinuerlig övervakning och optimering av processerna. Bristen på nödvändig tillsyn av sakkunnig resulterar i fel på utrustning, feldosering av kemikalier samt ofta utebliven påfyllnad av kemikalier.

Annons:
Svenskt Vatten 2018


Artikeln övergår otydligt från minireningsverk till en studie av »fosforfällor« (läs fosforfilter) efter markbäddar. Syftet med studien var att mäta pH samt bedöma filtren okulärt, inte att bedöma funktionen hos dessa. Huruvida anläggningarna fungerade som en helhet avseende fosforavskiljning undersöktes inte. Det som däremot upptäcktes i studien var att många filter var kraftigt påverkade av organiskt material härrörande från föregående reningssteg det vill säga markbädden. När nämnda rapport inklusive en liknande studie i Halland presenterades på VAK 2016 konstaterades således att inga slutsatser kunde dras om vare sig fosforfiltrens funktion eller annan aspekt. Slutsatsen var istället att över 70 procent av markbäddarna, som alla var mellan 2 – 8 år, inte verkade kapabla att tillräckligt reducera BOD och organiskt material, vilket syns i fosforfiltren. Fosforfiltren fungerade som en detektor av problemen hos markbäddar. Eftersom ett fosforfilter renar vattnet från fosfor och bakterier samtidigt som det stoppar organiskt material från att fly så innebär detta också en förstärkning av hela anläggningens reningsförmåga.

Markbäddar och markbädd på burk är ett slags täta kopior av infiltrationsbäddar. Dessa lösningar utgör tillsammans ca 50 procent av alla enskilda avlopp, drygt 320 000 av landets installationer. Markbäddar som teknik togs fram just med avsikten att reducera syretärande organiska ämnen, vilket alla inte verkar klara av.  Vi kan läsa i SMED, Rapport Nr 166, 2015, att markbaserade system kan antas fungera i 2 – 8 år, och att reduktionen av näringsämnen såsom fosfor snarare kan härledas till att man får en koncentrationsutjämning i utloppsvattnet snarare än upptag i marken.

Tidigare har antagits att en markbädd kan hålla i runt 20 år och att markbäddsandens reduktion av fosfor är hög. Nya vetenskapliga studier (SVU, Rapport Nr 2009 — 07) har istället visat att reduktionen av fosfor endast kan uppskattas vara runt 8 procent. Ett fosforfilter med Polonite löser detta dilemma.

En granskning av nya tekniker är bra om den är faktabaserad med korrekta slutsatser och även utvärderar och ifrågasätter befintlig teknik, speciellt då fakta föreligger som visar att denna inte utvecklats i takt med att tuffare reningskrav och har synbara funktionsbrister. Fosforfilter Polonite är en följd av 20 års fortgående oberoende forskning på bland annat KTH och vi kommer framåt att dela med oss av denna kunskapsbas genom en serie webinars.

Publicerad 2016-04-27 08:00

Uppdaterad 2016-04-27 08:00