Gammalt och nytt samsas numera på Laholms reningsverk som är ombyggt och renoverat med en budget på cirka 100 miljoner kronor. Det är följden av att verket vid Hedhuset, som inte klarat Båstadsområdets sommartryck, läggs ned.
Laholm ligger en bit in från Hallandskustens Laholmsbukt längs Lagans ringlande flöde. I ett landskap som vintertid liknar huden i ett sol- och vindpinat ansikte på en gammal erfaren fiskare har en charmig småstad sakta växt fram under lång tid. Anorna går tillbaka till 1200-talet. Laganån omger halva tätorten med dess 6 700 invånare och stadens namn i folkmun är därför Laputa, efter den svävande ön i Jonathan Swifts Gullivers resor från 1700-talet. När man rör sig i den äldre delen av staden får man lätt en upphöjd ö-känsla.
När det för sju år sedan stod klart att det kustnära avloppsreningsverket Hedhuset behövde byggas om, eftersom det inte klarade kvävekraven och var för litet för den höga sommarbelastningen, uppstod problem. Verket renar avloppen från de populära sommarsamhällena Skummeslöv, Båstad och Mellbystrand.
– Det fanns inget utrymme att bygga ut det befintliga verket där eftersom det är ett naturskyddsområde. Vi fick inte ens ställa dit en byggbod utanför vårt byggområde på grund av reningsverkets placering, säger Michael Carlsson, projektledare och teknisk koordinator hos LBVA, Laholmsbuktens Vatten och Avlopp.
Ängstorps reningsverk, som byggdes i mitten av 1960-talet, byggdes om 1996 när man trodde att befolkningen skulle öka kraftigt. Man tog i rejält så att det skulle räcka för lång tid framåt, men befolkningen har inte ökat så kraftigt. Verket har tidigare klarat över 20 000 pe, men bara belastats med hälften, knappt 10 000 pe.
Därför blir det aktuellt med överföringsledningar istället och när man ändå ska lägga ned reningsverket Hedhuset, passar man på att lägga ned de mindre reningsverken i Veinge och Öringe. Även därifrån blir det överföringsledning. 25 000 personer kommer att vara påkopplade, men nyrenoverade verket ska klara en belastning på 36 000 pe vintertid och 45 000 pe sommartid. Det är när alla turister kommer till sommarstugor, campingar och hotell i och kring de populära kustorterna som belastningen ökar kraftigt efter säsong, en lite speciell utmaning att hantera vid driften av verket.
Om vi börjar från början så är hela intagsdelen nybyggd. På inkommande vatten finns det fyra nya torruppställda pumpar som klarar 2 400 kubikmeter i timmen. Här finns också två trumsilar. Avskiljt material, renset, tvättas med renat och filtrerat avloppsvatten och skruvas sedan till en separat renshantering. Rensmängderna har beräknats till 68 ton torrsubstans per år.
Efter pump- och silstationen påförs externslam innan vattnet går till den befintliga, men nyrenoverade försedimenteringen med fyra likadana bassänger. Här avskiljs fett och sand med hjälp av bland annat nya pumpar, luftare och nya omrörare. Det är numera också värme i fettråget för att lättare få ner fettet till fettbrunnen, från vilken fettet pumpas till rötkammaren tillsammans med varmt slam.
– Jag kan här passa på att nämna att vi också har bytt el överallt. Längre fram ska vi också handla upp nya styrsystem för hela LBVA, säger Michael Carlsson.
70 procent av partikelinnehållet är det tänkt att försedimenteringen ska ta bort. Utloppet går till en mellanpumpstation innan det går till den biologiska reningen.
I biosteget blir det en aktivslamprocess med fördenitrifikation.
– Här är det nya omrörare, bottenluftare, cirkulationspumpar och reglerventiler, berättar Lars-Gunnar Johansson, processingenjör hos LVBA,
På Ängstorp kommer nu att finnas datormjukvara utvecklat av VA-ingenjörernas systerbolag Veolia-Kreuger i Danmark. Det hjälper de olika undersystemen i styrsystemet, PLC:erna, att hela tiden ge rätt dosering för optimal reningseffekt på flera olika ställen, till exempel i biosteget och i kemsteget. Aquavista Star Utility Solutions heter det fristående styrsystemet.
– Det är som att ha en extra processingenjör som jobbar 24/7 och optimerar processerna, anser Adis Dzafic, projektledare från den anlitade entreprenörsfirman Veolia Water Technologies AB/VA-ingenjörerna.
Det finns även planer på att utveckla biosteget ytterligare med mer spännande teknik.
– Vi ska försöka bygga in biologiskt fosforrening med någon form av intermittent luftning, berättar Lars-Gunnar Johansson.
Mellansedimenteringen har fått sex nya pumpar som skickar tillbaka aktivt slam till biosteget. Det föregås av en ny fördelningskammare som styr flödet mot tre mellansedimenteringsvolymer.
I kemsteget används järnklorid precis som tidigare, som fällningskemikalie. Nytt nu är att vid höga flöden används även polymer för flockning/ utfällning. Det gäller vid flöden högre än 600 kubikmeter i timmen, men även efter andra behov. Styrningen sker med hjälp av värdena från en fosfatmätare. I kemsteget har också installerats nya skrapor och omrörare.
Från gamla Hedhuset har lagts två dubbla ledningar. Först är det 255 millimeters tryckledningar i 3,7 kilometer och sedan är det ytterligare sju kilometer ledningar med självfall fram till Ängstorpsverket. Kostnaden för detta blir 65 miljoner kronor och då är två pumpstationer inräknade också. I det ingår även en ny vattenledning från Skottorp till Laholm, till en kostnad på åtta miljoner.
Ytterligare 14 miljoner kostar överföringen från Veinge, Öringe och Genevad. Här handlar om det om en mindre tryckledning fram till Lilla Tjärby, varifrån det sedan blir självfall i befintliga ledningar. Det tillkommer även här en pumpstation som byggs under hösten så att allt kan vara i full drift sent på året.
– Även de befintliga ledningarna kommer att bytas ut på sikt, säger Carina Henriksson hos LVBA, som ansvarar för projekteringen av dessa bitar.
Man har också tänkt till ur vattenbesparingssynpunkt genom att framställa sitt egna tekniska vatten för spolningar och rengörningar. Det är utgående vatten som tas in i en ny filteranläggning och sedan kan användas på olika ställen i anläggningen. Därigenom blir det återbruk istället för slöseri med dricksvatten, som ju numera betraktas som ett livsmedel.
På slamsidan har förtjockningsprocessen dubblerats och här finns numera »den lutande pucken« från Huber. Det är en roterande skivsil som trots sin enkla och lite lustiga konstruktion är erkänt effektiv som avvattnare.
Nytt nu är också att det finns två rötkammare. Det gamla slamlagret har byggts om till ytterligare en rötkammare och därför har ett extra mellanslamlager byggts utanför denna äldre byggnad.
Till rötkammrarna finns nu ett helt nytt omrörarsystem med jetpumpar som också har en malande effekt så att massan blir mera homogen, finfördelad och lättrötad. Det har också installerats en helt ny klotformad gasklocka till produktionen på närmare 580 normalkubikmeter biogas per dygn. Gasen används inom verket för uppvärmning av inkommande flöden till rötkamrarna. Även naturgasuppvärmning har installerats istället för olja som använts tidigare. Det som blir över av den egenproducerade gasen på sommaren facklas bort.
Det färdigrötade slammet ska sedan komposteras. Inför borttransporten skruvas det upp i två nya silos på femtio kubikmeter vardera.
Det har även installerats en ny reservkraftsanläggning i en container. Den försörjer inloppspump, silning, försedimentering och kemsteget. Men det blir inget biologiskt reningssteg om det blir strömavbrott.
Elförbrukningen har Veolia beräknat till strax över 1 300 MWh per år. Det ger en beräknad elkostnad på 2,6 miljoner, av den totala driftskostnaden på 6 – 7 miljoner kronor när kemikalieförbrukning och annat är inräknat. Utöver allt som nämnts har det även gjorts allmänna moderniseringar här och var i byggnaderna.
Ängstorp kommer att ägas av Laholm och Båstad tillsammans, vilket innebär att NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp också är inblandat. De är därför med och betalar installationen av allt det nya.
– För driften får de betala en flödespeng som beräknats efter vilka halter det handlar om att ta hand om, säger Michael Carlsson.
Genom att ersättningen baseras på flödet blir det en morot att minska ner flödet för NSVA.
Slutbesiktning ska ske i början av juni, även om det sker några delbesiktningar fram till dess. Intrimningen beräknas ta ungefär ett år från det. Det är då det bedöms om verket klarar överenskomna reningskrav så att inga garantier från entreprenören behöver tas i anspråk.
–––
Reningskrav som Ängstorp ska klara:
BOD7: 10 mg/l som årsmedelvärde.
N-tot: 10 mg/l som årsmedelvärde.
P-tot: 0,3 mg/l som årsmedelvärde.
Max två ton fosfor får släppas ut per kalenderår.
