Annons Kamstrup 2024

Reningsverket har inga krav på kväverening utan beslutet är taget av kommunen för att minska belastningen på närliggande fjärdar. I bakgrunden det kombinerade fördelningshuset / utkikstornet.

Ny våtmark för kväverening i Östhammar

Cirkulation 4/16

Karö våtmark i Östhammar invigdes i höstas. Våtmarken tar hand om framförallt kvävereduktion i det utgående vattnet från Östhammars reningsverk. Målet är att förbättra vattenkvaliteten i fjärdarna nära Östhammar.

Text/Erik Winnfors Wannberg

I kustkommunen Östhammar i Uppland har frågan om hur vattenkvaliteten i Östhammarsfjärden och Granfjärden diskuterats i 25 år. I höstas invigdes äntligen den första delen av Karö Våtmark som är tänkt att bidra till lösningen.

– Östhammarsfjärden och Granfjärden har ingen vidare vattenkvalitet. Det är väldigt mycket fosfor som är bunden i bottnarna. Kan vi minska kväveutsläppet så minskar risken för att fjärden ska bli syrefattig vilket gör att mindre fosfor frigörs, berättar avgående VA-chef Roy Andersson för Cirkulation.

Våtmarken består av två delar. En teknisk del som invigdes i höstas och en naturnära del som kommer att ställas i ordning framöver. Överklaganden från markägare har fördröjt den delen av anläggningen.

Östhammars reningsverk tar emot avlopp motsvarande cirka 4 700 pe. Verket ligger alltså långt under gränsen för tvingade åtgärder för kvävereduktion. Istället har politikerna tagit ett frivilligt beslut att få ned kvävehalterna i det renade avloppsvatten som når Östersjöfjärdarna.

Från reningsverket har det byggts en ny ledning till våtmarken, 1,4 kilometer lång. Huvuddelen är dragen som en sjöledning. Reningsverkets tillstånd baseras på utsläppspunkten vid pumpstationen som trycker vidare vattnet till våtmarken, eftersom det inte finns något krav på kväverening. Förväntningarna är dock att våtmarken ska klara att omvandla stora andelar av ammoniumkvävet till nitrit och nitrat. På årsbasis är beräkningen att 50 procent av totalkvävet ska reduceras.

Grusvägen som går igenom våtmarksområdet leder fram till ett kombinerat fördelningshus och fågeltorn. På nedre våningen finns styrningsutrustningen och ventilerna som styr vattnets väg i våtmarken.

Vattnet styrs till sex grunda dammar, eller celler, som fylls och töms växelvis. När en ventil öppnas trycks vatten upp i en tom cell genom en brunn. Kraften gör att vattnet syresätts av det egna trycket.

Annons Alnarp Cleanwater Alnarp Cleanwater

– Vattnet har tre dygns uppehållstid i cellen just nu. Här får vi lära oss lite grann när vi får erfarenhet, säger drifttekniker Mikael Ahlbom.

För närvarande töms sedan vattnet från cellen ut till en utloppsdamm där det också blandas med dagvatten från en intilliggande dagvattendamm. Efter tömningen är det viktigt att cellen står tom något dygn för att sammansättningen av mikroorganismer ska bli rätt.

På sikt är det tänkt att vattnet från cellen först ska gå ut i våtmarkens andra del, den naturnära våtmarken, innan utloppsdammen. Den delen är dock inte färdig än då ett par markägare protesterat, trots att det rör sig om gamla oproduktiva tegar som bara ger vass som inte skördas nu för tiden. Roy Andersson har dock gott hopp om att rättsprocesserna snart är över.

När kommunen väl får börja arbeta med den naturnära våtmarksdelen ska det som idag ser ut som ett hav av vass fräsas om en del så att man får fram en del öppna vattenytor.

– Det blir ju också mer av rekreationsområden anlagda då, säger Roy Andersson.

I den syrerika tekniska våtmarken sker nitrifikationen där ammoniumkväve omvandlas till nitrat och nitrit. Sedan ska nitraten omvandlas till kvävgas i den lugnare naturnära våtmarken, är det tänkt.

Cellerna i den tekniska våtmarken är cirka 1 000 kvadratmeter stora. Hela området breder ut sig på cirka 15 hektar.
Mikael Ahlbom berättar om hur skötseln av våtmarken är tänkt att bedrivas. Dammarna ska slås ett par gånger om året, vilket är enkelt gjort med hjälp av traktor då cellerna kan tömmas en efter en. Slänterna på vallarna mellan de olika cellerna är så pass flacka att det går enkelt att arbeta med en traktor där.

– Dammarna töms och slås på sensommaren framförallt. De flacka vallarna gör att klippningen ska gå lätt, säger Mikael Ahlbom.

Naturvåtmarkens underhåll kommer att få skötas med en så kallad flytande skördetröska.

Arbetet med själva våtmarken har pågått sedan 2010. Då fick WRS AB, som slutligen också utformat anläggningen, i uppdrag att göra en utredning. Markinköp, samråd och inledande projektering pågick under 2011 – 2013. Under 2014 kunde så äntligen upphandlingen komma igång parallellt med ansökan om tillstånd för den naturnära delen. Byggstarten var i januari 2015 och i september invigdes den tekniska delen av våtmarken.

Sammanlagt upptar den tekniska delen av våtmarken tre hektar mark och den naturliga delen tolv hektar. Investeringskostnaden för hela projektet är cirka 20 miljoner kronor.

Annons Wateraid