Vid Oceanhamnen i Helsingborg planeras för 350 bostäder, kontor, restauranger och handel nära vattnet. Det planerade lilla reningsverket för Oceanhamnen med källsorterande avlopp har fått stor uppmärksamhet. Samtidigt behövs stora luktreducerande åtgärder vid kommunens centrala avloppsrening Öresundsverket.
Marinette Hagman arbetar tillsammans med Hamse Kjerstadius med utvecklingsfrågor hos kommunalägda NSVA i Helsingborg.
Hur går det med arbetet på Öresundsverket?
– Där är vi mitt uppe i det fysiska bygget. Den stora delen är att flytta slambyggnaden, det byggs en helt ny. Sedan kommer det att bli inbyggnad av delar av biologin och även försed och slutsed. Alla steg som luktar kommer att slutas in helt. Det är framförallt luktreducerande åtgärder som görs.
Hur ser den tidsplanen ut idag?
– Det ska stå klart 2019 när folk flyttar in i Oceanhamnen. De får inte flytta in förrän våra åtgärder är klara.
Hur ser läget ut för er i projektet kring Oceanhamnen?
– Huvudledningarna ligger i backen hela vägen ut till piren. Vi diskuterar med byggherren om mätning av flöden och installation av mätutrustning. Man håller på och projekterar pumpstationer i området samtidigt som vi handlat upp leverantörer som ska bygga och designa själva processtegen i det nya reningsverket i Recolab.
Har det varit några problem att bygga en helt ny typ av separerat system?
– Det blev en miss tidigt får vi erkänna. Staden äger infrastrukturen i Helsingborg så det är staden som leder upphandlingen av ledningsnätsbyggnationen. Där missades det så att det inte angavs i bygghandlingen hur vakumledningen ska svetsas. De valde stumsvetsning för huvudledningen och då bildas en liten svulst på insidan vid svetsarna. Det kan vara potentiellt problematiskt i längden för det kan byggas upp struvit där så vi får ha lite extra övervakning. I sidoledningarna är det muffsvetsat, där hann vi korrigera när vi upptäckte att det blivit fel.
Berätta mer om Recolab.
– Det är en byggnad med ett reningsverk, en testbädd och ett showroom. Vi har upphandlat processtegen under hösten och vi har hittat leverantörer. Vi vill kalla det för ett återvinningsverk, ett reningsverk med fokus på återvinning av resurser. Vi kommer att få ut en NPK-näringsprodukt där vi återvinner en väldigt stor andel av fosforen och kvävet från avloppet. Vi kommer också att bygga en fullskalig läkemedelsrening i den här anläggningen. Den kommer att handlas upp under senvåren 2019.
– Det funkar annars som ett helt eget reningsverk. Alla strömmar går dit. När de renats och klarat samma reduktionskrav som i Öresundsverket kommer vi för enkelhetens skull att leda in vattnet till inkommande på Öresundsverket, det är mest för att vi inte vill lägga tre år på att söka ett eget miljötillstånd för återvinningsverket. Det ryms inom existerande tillstånd där.
– Strömmarna hålls åtskilda i återvinningsverket. Det är en vattenlina med BDT-vatten och en matavfalls-/klosettvattenlina. Sedan har vi testbädden som är en tom lokal i anslutning till reningsverket. Där ska vi testa nya saker efterhand. Det är en del av det innovativa arbetssättet, att hela tiden arbeta vidare. Show-roomet blir en plats för kommunikation och kunskapsspridning.
Hur ser processlösningen i återvinningsdelen ut?
– Matavfall och klosettvatten går direkt in i en UASB-rötkammare utan förbehandling. Slammet kan vi ta ut direkt. Sedan kan vi extrahera näringsämnen ur vattenfasen med struvitfällning och med ett kväveextraktionssteg. Det blir en mineralgödselliknande produkt som är kompakt, liten och luktfri. Målet är att få fram en slutprodukt som är attraktiv på marknaden. Recolab ska stå klart hösten 2020.
