Intresset för att mäta narkotika i avloppsvatten ökar och Folkhälsomyndigheten föreslår nu en nationell mätning. Men hur långt sträcker sig VA-sektorns ansvar? Och hur påverkar olika narkotiska preparats egenskaper hur resultaten ska tolkas?
På Duvbackens reningsverk i Gävle har man blivit något av pionjärer när det gäller att mäta förekomsten av narkotika i avloppsvatten. Sedan 2013 har reningsverket tagit kontinuerliga prov för kvartalsmätningar och ett antal veckomätningar.
– Projektet ägs av Gävle kommun, förtydligar Raul Johnson, avdelningschef avlopp på Gästrike Vatten.
Resultaten av mätningarna blir ett viktigt underlag för utvecklingen av en lokal narkotikastrategi. Att mäta narkotika i avloppsvatten är inte en kärnfråga för VA, men heller inte något som i nuläget innebär merarbete.
– Vi tar prover som BOD, fosfor och pH på inkommande vatten för att bevaka den dagliga driften. Tar vi åtta prover kan vi lika gärna ta ett nionde. Det tar inte mer tid att ta en burk till och förvara den i frysen tills en person från kommunen kommer och hämtar den.
Det som kallas WBE, avloppsvattenbaserad epidemiologi är en växande vetenskaplig disciplin. I april kom ett förslag från Folkhälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen, om att Sverige ska införa ett nationellt system för avloppsbaserad övervakning av narkotika. Enligt förslaget ska man under en drygt treårig pilotstudie genomföra två typer av provtagning: veckolånga mätningar vid två tillfällen per år vid 45 – 60 avloppsreningsverk runt om i landet samt regelbundna trendmätningar i storstäderna för att upptäcka snabba förändringar i narkotikaanvändningen.
Ett bra förslag utifrån ett folkhälsoperspektiv, tycker Raul Johnson, men det finns flera frågor att besvara när det gäller förändrade arbetsrutiner.
– Om förslaget går igenom så kommer det att kräva en annan planering för just den provtagningen jämfört med hur vi gör idag. Kommer det bli styrt utifrån tider, vill Folkhälsomyndigheten ha jämförelsetal för vissa tider?
– Om vi behöver säkerställa att personal tar proverna en annan tid än vi brukar göra, då kan det bli en merkostnad. Då behöver vi veta hur det här ska finansieras. Det låter tråkigt att svara så, men hela VA-Sverige har redan en hög underhållsskuld. Vårt uppdrag är att säkerställa att de medel vi får in går till att finansiera underhåll och utveckling av VA-anläggningar. Vi ska inte lägga kostnader på VA-kollektivet som inte är nödvändiga.
När provburken från Duvbacken hämtats av Gävle kommun skickas den sedan till forskningsinstitutet Rise för kemisk analys.
– Gävle har en superfin provtagningsserie, tycker Louise Karlsson, enhetschef på Rise. Min enhet har nischat in sig på narkotika och doping just i WBE-sammanhang. Naturligtvis vill vi även rena bort narkotikan också så att den inte kommer ut i våra sjöar. Men fokus för avloppsvattenbaserad epidemiologi är mer ett folkhälsoperspektiv för att se hur mycket narkotiska preparat som används i samhället.
Narkotikamätningen i Gävle är nu alltså inne på sitt sextonde år. Data från Gävle skickas in för att bidra till en större europeisk kartläggning som genomförs av Score, ett internationellt nätverk för avloppsanalys.
I rapporten »Hur mycket narkotika finns det i Gävles avloppsvatten?« skriver Välfärd Gävle att »vi tror att cannabiskonsumtionen är som högst under helgen men detta visar sig i avloppsvattnet först efter några dygn«. Anledningen är det faktum att den verksamma substansen THC inte är vattenlösligt. Det tas därför inte ut direkt via urinen utan ansamlas i kroppens fettvävnader.
– Vi mäter en metabolit: THC-karboxyl COOH, som är lättare att mäta än själva THC, säger Louise Karlsson. Den är den bästa markören för WBE-syftet enligt rekommendationen från SCORE.
THC-karboxyl utsöndras både i urin och fekalier och kan sätta sig i partiklar.
Finns det inte risk att partiklarna sjunker ner och inte finns i det inkommande avloppsvatten som mäts?
– Risken med att den sätter sig i partiklar innebär att vi så fall kommer underskatta mängden THC-karboxyl i vår analys. Men det är bättre att underskatta än överskatta. Om vi underskattar gör vi ju det hela tiden. Det går ändå att se en ökning eller minskning, om det är en förändring över tid. Det vi hittar finns ju. Det kommer inte bildas ny cannabis i avloppsvattnet, utan metaboliten går i så fall från bunden i partiklar till vattenlöslig.
Det finns flera parametrar i vattnet som kan påverka. Olika substanser är också olika pH-känsliga. För cannabis kan ett surt pH kan göra att det absorberar mer till partiklar än om det är ett neutralt pH. Att cannabis beter sig annorlunda blir ett problem främst om man jämför olika reningsverk med varandra.
– Det primära är att exempelvis Gävle jämför sig med sig själv, om värdet går upp eller ner, säger Louise Karlsson.
Att dra slutsatser om förändringar mellan exempelvis helg och vardag från ett och samma reningsverk är däremot inte problematiskt.
– Det är inte troligt att vattnet totalt ska ha ändrat pH eller att cannabis binder mer till partiklar på en onsdag än på en lördag.
Cannabis speciella egenskaper är inget som har diskuterats när det gäller hur provtagning går till i Gävle.
– Att testa slam är inget det har funnits önskemål om. Gävle kommun har varit tydliga med att testa på inkommande vatten, säger Raul Johnson.
Gävle kommun följer å sin sida rekommendationerna från Score.
– Rutinen är att ta provet i vattenfasen, säger Louise Karlsson. Vi mäter ju andra droger samtidigt. Om man skulle optimera för bara cannabis då kanske man skulle titta på annan teknik och även mäta slam. Men då skulle man även behöva optimera mätningen för varje substans. Det skulle ingen ha råd med.
Louise Karlsson betonar att den här typen av mätningar visar ett medelvärde på populationsnivå.
– Då slår inte inlagringen av THC i kroppen lika hårt som om man skulle titta på specifika urinprover per individ.
När nu Folkhälsomyndigheten föreslår provtagning i större skala finns det anledning att tro att resultaten just mellan kommuner kommer att jämföras.
– Det är klart att man kan jämföra mellan städer, men man ska kanske inte dra så stora växlar på om en kommun ligger på ett värde på 35 och grannkommunen på 30. Däremot om någon ligger på 20 och en på 50, då är det tydligt att det är bruket som skiljer. Reningsverkens upptagningsområde följer heller inte alltid kommungränserna.
På Duvbacken och Gästrike Vatten följer man nu vad som händer med Folkhälsomyndighetens förslag.
– Det är intressant hur det kan påverka vårt arbetssätt framöver. Det är mycket på gång inom VA som kommer påverka kostnaderna. Avlopppsdirektivet är på intåg med ett fjärde reningssteg för läkemedelsrester och andra mikroföroreningar som kommer påverka kostnader. Dessutom kommer förorenaren betalar-principen, där det inte är helt klart hur denna ska tillämpas.
– Hur ska vi tänka när det gäller vem som har orsakat föroreningen med narkotika, och vem som ska stå för den kostnaden…?
Raul Johnson tycker att mätningar av narkotika i avloppsvatten är något som gagnar befolkningen, och indirekt såklart även VA-kollektivet. Men det finns en hel del att klargöra när det gäller vem som står för eventuella merkostnader för mer omfattande narkotikamätningar.
– Och det kanske viktigaste är ju vad kommunerna gör med den kunskap de får fram, för att minimera användandet av narkotika.
Folkhälsomyndigheten föreslår att avloppsvatten från minst halva svenska folket ska analyseras för spår av narkotika. Förslaget är svaret på ett uppdrag från regeringen. Under perioden 2013 – 2025 har Gävle kommun genomfört totalt 95 avloppsmätningar, 49 kvartalsmätningar och sju veckomätningar – den längsta kontinuerliga mätserien i Sverige.
