I Köping blir det nytt vatten i kranarna under hösten. Då börjar det nya vattenverket med nanomembranfilter leverera dricksvatten, men exakt hur abonnenterna reagerar på nyheten är svårt att veta.
Det är mangan och uran som länge varit problemen med Köpings grundvattentäkt. Fram tills för cirka tio år sedan var driften stabil. De gamla brunnarna från 50- och 60-talet levererade vatten som med små justeringar levererades till Köpingsborna. Ytvatten från Hedströmmen infiltreras i åsen men vattnet räknas som rent grundvatten.
Sedan började problem med igensättningar och vattenkvalitet i de gamla brunnarna att komma slag i slag. Manganhalterna hade länge varit ett problem som gav sig till känna här och där men det var spridda klagomål och mer av ett lågfrekvent bakgrundsgnissel i den dagliga produktionen men nu blev problemen mer påtagliga. En första åtgärd var att börja leta efter nya brunnsområden utefter grusåsen.
– Vi hade förväntat oss att enkelt hitta bättre vatten men de nya brunnarna var till och med sämre när det gäller mangan och ungefär lika problematiska som de gamla när det gäller uran, säger VA-chef Elin Granberg.
En signal om att allt inte stod rätt till med vattenkvaliteten var när vattenmätare togs in för service och allt fler återbetalningar behövde göras för att de var igensatta. De höga manganhalterna började kosta kommunen mer och mer pengar.
Konsulterna på Miljökemigruppen sattes på att utreda sammansättningen av dricksvattnet och hur en framtida behandling skulle kunna se ut. Efter några år med tester och pilotförsök var slutsatsen att membranfilter var den bästa lösningen. Elin Granberg och hennes kollegor hade gärna sett en mer traditionell behandling men vattnet är svårt att behandla med fällningskemikalier.
År 2010 fanns en första pilotanläggning med membranfilter på plats och året därpå drog en upphandling igång där målet var att få bort uran och mangan ur vattnet samt att få en till mikrobiologisk barriär. Tyvärr blev upphandlingen bökig med överklaganden av den förlorande parten till totalentreprenaden. Upphandlingen blev till en rättslig pingismatch med flera omgångar i olika rättsinstanser under nästan ett år. I den andra vändan i Förvaltningsrätten lyckades kommunen få hela avhandlingen avblåst och kunde börja om på ny kula.
– Vi gjorde en omstart 2013 då vi tog in en konsult för att handla upp pilotanläggningar. Anbudsgivarna fick lämna in en nedskalad kopia av det de ville ställa här, berättar Elin Granberg.
Hon tycker fortfarande att idén var god men det blev lite för stor koncentration på processen och mindre på anläggningen runt omkring. När resultaten var klara visade det sig energimässigt svårt att skala upp anläggningen till fullskala.
I slutänden har man valt att bygga till en ny anläggningsdel vid det gamla vatttenverket som är förenat med det nya via en korridor. En viktig del i det nya verket är viljan att kunna styra allt efter önskemål. Flexibilitet och redundans har varit ledstjärnor i sökandet efter lösningar. Därför går två grundvattenflöden in i vattenverket. Driften kan styra så att de brunnar som för tillfället levererar det bästa vattnet kan ledas in i en delström som kopplas förbi reningsprocessen.
– I bästa fall kan 30 procent av inkommande vatten gå direkt till efterbehandlingen. Vi vill inte vara styrda av en lösning, säger Elin Granberg.
Eftersom det delflödet inte omfattas av membranen som mikrobiologisk barriär finns ett extra UV-filter insatt som tar hand om den detaljen för det vatten som tar genvägen genom verket.
Huvudprocessen består av mekaniska filter som förbehandling innan nanofiltren. Därefter mixas de två vattenströmmarna innan kolsyra, soda och kalciumklorid tillsätts. Innan vattnet går ut i vattenverkets lågreservoar finns en omgång UV-ljus som sista barriär.
När verket har slutbesiktigats i början av november så återstår det att se hur såväl ledningsnät som konsumenter tar emot den nya vattenkvaliteten. Det är samma vattentäkt, samma pH och alkalinitet men det är ett helt nytt vatten med en annan sammansättning av organiskt material och mineraler som levereras. En fråga är hur biofilmen i ledningsnätet kommer att bete sig och i slutänden hur smaken blir.
– Vi kommer att göra en ordentlig informationskampanj om den nya vattenkvaliteten inför igångsättandet och se till att vi kan svara på frågor, säger Elin Granberg.
Sedan är det inte riktigt klart hur vattnet kommer att mixas vid drifttagningen. Grundvattenkapaciteten är mycket god i åsen och räcker till för att försörja hela samhället via det gamla systemet samtidigt som den nya processen kan provköras för fullt och släppa vattnet i ån intill vattenverket. Det gör också att man har möjligheten att gradvis mixa in det nya vattnet i dricksvattenförsörjningen.
Samtidigt som den nya processdelen byggts har man passat på att sanera all el och ordnat med nytt ställverk och transformator. Ett eget stationärt reservkraftverk som klarar hela det dimensionerande flödet på 500 kubikmeter i timmen finns också på plats i det nya verket som är anpassat till en normalförbrukning på 250 kubikmeter i timmen. Det gamla automationssystemet byts också ut till moderna ABB 800 XA. I det gamla vattenverket blir det nu enbart personaldel med pumpar och övervakning.
Ekonomiskt är prognosen för totalsumman på bygget 72 miljoner kronor. Då är processdelen cirka 30 miljoner kronor av det. I totalsumman ingår även högspänningsställverk, transformatorer och reservkraft samt en del andra åtgärder runt omkring som nytt borrhål med pump och överbyggnad, nya renvattenpumpar med mera.
