Antibiotikaresistenta E. coli-bakterier kan avskiljas effektivt vid reningsverk med hjälp av membranfiltrering. Det är dock inte säkert att de antibiotikaresistenta generna avskiljs. Det visar en ny norsk studie.
Förekomst och avskiljning av E. coli resistenta mot fyra olika antibiotika har undersökts vid de två stora avloppsreningsverken i Oslo. Studien, publicerad i Water Science & Technology, refereras i nyhetsbrevet Internationell VA-utveckling.
Forskarna visar att resistenta E. coli fanns kvar i utgående avloppsvatten från båda verken efter den traditionella avloppsreningen. När försök gjordes med membranfiltrering som komplement så avskiljdes alla antibiotikaresistenta E. coli-bakterier men det kan finnas problem med de antibiotikaresistenta generna.
Förekomst av antibiotikaresistens har ökat kontinuerligt beroende på en kraftigt ökad användning av antibiotika. Spridning av resistens kan ske vertikalt inom en antibiotikaresistent bakterie (ARB), där egenskapen ärvs från modercell till dottercell när bakterien delar sig, eller horisontellt genom antibiotikaresistenta gener (ARG), där egenskapen överförs mellan olika bakterier med hjälp av plasmider (en genetisk del av bakteriens DNA).
Kunskaperna om förekomst och avskiljning av antibiotikaresistens vid kommunala avloppsreningsverk är bristfälliga och det är först på senare tid som systematiska studier har initierats. Verken har inte utformats för en fullständig avskiljning av antibiotika, ARB eller ARG.
Försöken genomfördes på Oslos två stora reningsverk Veas och Bevas (Bekkelaget). Processerna kompletterades med ultrafilter och nanofilter i laboratorieskala. Även om den totala koncentrationen av E. coli minskade markant i reningsverkens vanliga process så uppnåddes inte full disinfektion och därför konstaterades att påverkan på ekosystemet var stor på grund av utsläpp av antibiotikaresistenta bakterier och periodiskt höga halter av antibiotika.
Försöken med membranfiltrering visade att koncentrationen E. coli minskade till under detektionsgränsen oavsett filtertyp och membranen utgjorde en hygienisk barriär för ARB.
Trots stora fördelar med membranfiltreringen gick det inte att dra någon slutsats vad det gäller avskiljningen av ARG, som utgör den största risken för spridning av antibiotikaresistens. Generna är svårare att avskilja än bakterierna. För såväl ultra- som nanofilter kan avskiljning av ARG bli kritisk eftersom DNA kan passera, beroende på storlek, form och flexibilitet. (Bengt Andersson/EW)
Läs mer:
