Sök
Cirkulation 5/18
partners logo

I Malmö är kontrollen på vattenledningsnäten mycket god, säger Henrik Aspegren. FOTO: VA Syd

partners logo

Man gör det för lätt för sig när man bara pratar om förnyelsetakten, an­ser Jimmy Andersson. FOTO: VA Syd

Kampen om bilden av VA-nätet

Kraven på förnyelse av kommunernas ledningsnät ökar. I debattartiklar, i pressutspel och i Almedalen är det idag näringslivet som driver på diskussionen med ett budskap om ett eftersatt ledningsnät. Hos de ansvariga finns en viss oro över att förhållandena svartmålas och förenklas.

Text/Erik Winnfors Wannberg. Artikeln ursprungligen publicerad 180822.

I Malmö sitter vice förbundsdirektör Henrik Aspegren och enhetschefen för förnyelse/ underhåll Jimmy Andersson lugnt i båten. Med ett unikt analysprogram som nyligen genomförts i Malmö känner de att de har mycket god kontroll på vattenledningsnäten där och även hos de övriga medlemskommunerna inom VA Syd, Burlöv, Eslöv och Lund.

– Att vi har så god koll på ledningsnätet är inte allom känt bland politikerna, säger Henrik Aspegren när vi diskuterar frågan i slutet av juni.

Under våren och sommaren har utspel om ett eftersatt ledningsnät kommit tätt. Det är framförallt näringslivet med koppling till VA-branschen som blivit mycket aktiva. Pressmeddelanden och debattartiklar har rubriker som: »Vårt svenska VA-nät är kraftigt eftersatt«, »Sverige förlorar 500 miljoner liter dricksvatten varje dag« och »Förnya VA-systemen – det blir dyrare att vänta«. Avsändare är till exempel företag inom rörindustrin, vattenmätsystem och VA-konsulter.

– Jag tror att även om vi känner oss trygga som huvudmän tror jag att det bland politikerna ibland finns en annan syn på det hela och att de kommer tillbaka med frågor till oss, så nånting har fastnat av det här, kommenterar Henrik Aspegren.

Både Henrik och Jimmy har bra utblick när det gäller ledningsnät i hela landet. Henrik är förutom arbetet på VA Syd adjungerad professor i VA-teknik med inriktning på städernas VA-tekniska infrastruktur vid Lunds universitet. Jimmy finns med i branschorganisationen Svenskt Vattens kommitté för rörnät och klimat, Rök. Båda är väl medvetna om de utmaningar som underhållet av ledningsnäten innebär.

I debatten blir det många uppgifter om förnyelsetakt och om hur mycket vatten som inte når konsumenterna. Då används i huvudsak statistik där producerade mängder vatten jämförs med debiterade mängder. I verkligheten är den jämförelsen svår att göra då en ansenlig del av produktionen används till annat.

Att branschföretag går ut och säger »vårt svenska VA-nät är kraftigt eftersatt«, blir det en korrekt dagordning för er att jobba efter när man försöker sätta den bilden? Jimmy Andersson vill bredda frågan:

– Om man bara säger det är min personliga reflektion att den rubriken i sig inte gör så mycket. Det är mer när man börjar prata om förnyelsetakten, man vill översätta den till ett antal år. Sedan frågar man: »kommer era ledningar hålla i 300 år eller 200 år?«, eller vad det nu skulle motsvara. Då blir det en skev diskussion för vi har ju inte den åldern på ledningarna. Där får vi ett pedagogiskt problem när en del beslutsfattare ser detta och drar slutsatsen att vi har ett jättestort underhållsberg när det kanske snarare är så att vi gör rätt sak nu men att vi nu ska öka takten, förklarar Jimmy Andersson.

VA Syd har genomfört ett projekt där de testat ett Asset Manegment-verktyg som Suez i Paris utvecklat.

– De jämförelser som vi gjort och där vi kan jämföra vårt ledningsnät med ledningsnät i Frankrike och hela världen visar att vårt ledningsnät är väldigt bra. Att vi i Malmö har väldigt låg läck­frekvens, bra vattenkvalitet och så, säger Jimmy Andersson.

Han förklarar att markförhållanden, markrörelser, vattenkvalitet och en mängd andra förhållanden påverkar vid internationella jämförelser.

– Man gör det lite för lätt för sig när man bara säger att här har vi den här förnyelsetakten, ledningar kommer aldrig att hålla i 200 år, därför har vi ett underhållsberg, säger Jimmy.

– Det handlar om vad vi har för sorts material, tidsålder, trafik… vi har tittat på ett antal olika parametrar och fått in statistik på vad det är som ger upphov till läckor och under vilken årstid. Det syns tydligt att det inte är åldern som är den primära parametern, säger Henrik Aspegren.

Annons:
Studia 2019


Just materialvalet är viktigt och skillnaderna mellan olika sorters vattenledningar är stora.

– Vi har gjort den här analysen kopplat till respektive material. Då kan man säga att när man tittar på läckor på gjutjärnsledningar är inte åldern en parameter att beakta. På PE-material har vi väldigt lite läckor så det är ganska svårt att göra analyserna men det är ett organiskt material som åldras. Utan extern påverkan som aggressiva föroreningar i marken eller kraftigt ökat tryck, så kan vi förvänta oss en åldring av materialet och att kvaliteten på materialet är starkt kopplat till hur gammalt det är. Det oxiderar helt enkelt. Tittar vi på segjärn så är det också en viss ålderspåverkan. Det finns en korrelation mellan ålder/kvalitet. Vi har bara använt det i 10 – 20 år så det är svårt att säga om det är kopplat till materialet i sig eller ålder, utvecklar Jimmy Andersson.

En del siffror som används i debatten pekar på att 20 – 25 procent av vattenproduktionen aldrig når konsumenterna. Det jämförs sedan med vattenförluststatistik från en del andra länder där förlusterna ligger på under tio procent. Det finns dock risk för att det är äpplen och päron som jämförs. Vattenförlusterna kan delas in i flera olika grupper. En stor del av den icke-debiterade förbrukningen är vatten som används inom VA-verksamheten för spolning, rengöring och även förbrukning av andra kommunala förvaltningar samt brandvatten. Sedan finns också en del med otillåten förbrukning där det handlar om felaktiga anslutningar med mera.

– För att ta några exempel. I Lund spolas det ungefär dubbelt så mycket som det spolas i Malmö. Det är odebiterat vatten som inte är läckage men överhuvudtaget är statistiken väldigt dålig och på vissa håll i Sverige är läckaget väldigt stort, säger Henrik Aspegren.

Nya beräkningar från Svenskt Vatten visar att den totala vattenförlusten för mediankommunen snarare ligger på 15 – 20 procent av det totalt levererade (2015). Det verkliga utläckaget, vatten som försvinner ur det kommunala nätet och de privata serviserna beräknas nu av Svenskt Vatten till mellan 10 – 15 procent av levererat dricksvatten (2017). Det är hälften av de förlustsiffror som målas upp i en del debatter.

Malmö har ingått i den så kallade 6-stadsgruppen med Nordens sex största städer. Mätningar som gjorts där visar att markens beskaffenhet också är viktig för statistiken. Till exempel i Köpenhamn och Malmö är utläckaget väsentligt mindre än i Oslo och Göteborg.

– Jag skulle tolka det som att det har mest med jordarten att göra utifrån hur tät den är. Även om röret ibland skulle nästan försvinna så kan det finnas ett hålrum där vattnet transporteras för att marken är så tät. Då blir ju inte utläckaget speciellt stort för vattnet har ingenstans att ta vägen. Har du en sandigare eller siltigare jordart så försvinner vattnet och du upptäcker kanske heller inte läckan för att vattnet bara försvinner ner i marken, säger Jimmy Andersson.

Inom VA Syd vill de ansvariga nu gå vidare med de övriga ledningsnäten för att öka kunskaperna.

– Vi har gjort den här analysen på dricksvattennätet här i Malmö, jag tror att vi är först i Sverige med just det här analysverktyget. Nu planerar vi att även göra det på spill- och dagvattennätet för att få samma bechning. Det är grunden till kartmaterialet som gör att vi kan uttala oss om det. Den kunskapen är inte lika bra i hela landet, så är det, säger Henrik Aspegren.

– För att kunna göra en bra underhållsplanering så är det en förutsättning att du vet vad du har att göra med. Annars blir det rent reaktivt arbete bara, fyller Jimmy i.

– Då blir det 100-årsperspektivet som blir en slags diskussion, säger Henrik Aspegren.

För VA-ansvariga är det fortsatt viktigt att deras analyser och underlag är det som ska styra besluten.

– Jag tycker nog att vi när vi pratar med våra politiker får vi en bra förståelse för var vi är och även vad ambitionen bör vara framöver. Jag tror att de förstår vad vi säger när vi säger hur vi jobbar med det här och vad vi behöver i framtiden. Men vi behöver jobba kontinuerligt med det, för annars kanske det kommer in andra influenser också, avslutar Jimmy Andersson.

Publicerad 2018-08-22 08:00

Uppdaterad 2018-08-22 08:00