EU-dom kan ge mycket högre krav i vattenärenden Nu kommenterar vattenmyndigheterna den EU-dom från i somras som kan ändra en del av tillämpningen för tillsyns- och prövningsärenden enligt miljöbalken. Mycket högre krav kan behöva ställas.
Den 1 juli i år meddelade EU-domstolen en dom som påverkar hur miljömålen enligt ramdirektivet för vatten (RDV) ska tolkas och tillämpas i tillståndsärenden, den så kallade Bremendomen (mål C-461/13).
Enligt Vattenmyndigheternas tolkning är avgörandet relevant för tillämpningen i tillsyns- och prövningsärenden enligt miljöbalken, eftersom miljömålen i ramdirektivet för vatten har genomförts i Sverige som miljökvalitetsnormer (MKN).
Den springande punkten är tillämpningen av det så kallade försämringsförbudet. Kvalitetetsstatusen på ett vatten får i princip inte förändras. Där ska begreppet ”försämring av statusen” enligt Vattenmyndigheterna nu tolkas som att det sker en försämring så snart statusen hos minst en kvalitetsfaktor blir försämrad med en klass, även om det inte leder till en försämring av statusen på en övergripande nivå. I slutänden tolkar Vattenmyndigheterna domen så att det innebär att ingen försämring alls är tillåten.
”Med andra ord ska alla MKN för vatten i praktiken betraktas som gränsvärdesnormer. Ett åsidosättande av MKN är bara tillåtet om undantag enligt vattenförvaltningsförordningens bestämmelser kan medges”, skriver Joakim Kruse, biträdande vattenvårdsdirektör för Vattenmyndigheten Bottenhavet i en analys från Vattenmyndigheterna.
Det innebär att tillstånds- och tillsynsmyndigheterna kommer att behöva ställa mycket större krav på underlaget i prövnings- och tillsynsärenden.
”Vattenmyndigheternas statusklassificeringar av enskilda kvalitetsfaktorer kommer att bli betydligt viktigare, och kommer att utgöra utgångspunkt för bedömningen i olika ärenden. Sökanden blir tvungen att redovisa om verksamheten kan tänkas leda till en försämring av någon kvalitetsfaktor eller om det finns risk att den motverkar möjligheten att uppnå MKN för berörda vattenförekomsten. Detta har egentligen gällt tidigare också, men regelverket har inte tillämpats riktigt på det sättet av de svenska prövningsmyndigheterna”, skriver Joakim Kruse. (EW)
Läs mer:
Vattenmyndigherrna: Reflektion kring avgörande och konsekvenser av EU-dom.
