Annons Kamstrup 2024

FOTO: Pixhill.com

Bakteriernas roll i dricksvattnet kartläggs

VA-aktuellt

Det har länge varit känt att biofilmen i ledningsnäten påverkar dricksvattenkvaliteten, främst positivt. Ny metodik ger forskare i teknisk mikrobiologi och teknisk vattenresurslära vid LTH i Lund, möjlighet att noggrant kartlägga bakteriernas funktion i hela dricksvattenkedjan. De första resultaten visar att artrikedomen av bakterier i vattenledningarna är enorm samt att bakterierna tycks spela en än större roll än vad man tidigare trott.

Grunden för resultaten är att forskarna i Lund utvecklat en tillförlitlig metodik för att art- och antalsbestämma bakterierna i vattensystemen. De nya resultaten är ett stort språng i kunskapen om bakteriernas funktion och sammansättning i hela dricksvattenförsörjningen.

Försök och forskning pågår just nu inom flera områden inom dricksvattenberedningskedjan. Idag är kunskapen begränsad om vad bakteriesammansättningen egentligen gör i såväl långsamfilter, konstgjord infiltration som ledningsnät. Den nya metodiken som utvecklats vid LTH har använts i fullskaleförsök även inom de områdena, de resultaten är dock inte publicerade ännu. De uppmärksammade resultaten om biofilmen i ledningsnäten är alltså bara början.

Ett mål är att kunna styra råvattnets kvalitet så att de gynnsamma bakterierna kan rena ännu effektivare än idag. Med den nya kunskapen om bakteriesammansättningen i Rubbningar i biofilmen kan också varna om något inte står rätt till.

– Ett tidigare helt okänt ekosystem har uppenbarat sig för oss. Tidigare gick det knappt att se några bakterier alls och nu kan vi plötsligt se åttiotusen bakterier per milliliter dricksvatten! Från att ha gått i mörker med en ficklampa befinner vi oss i ett upplyst rum, säger forskarassistent Catherine Paul i ett pressmeddelande.

Det handlar om ett par tusen olika arter som lever i vattenledningarna. Enligt forskarna finns ett samband mellan bakteriersammansättning och vattenkvalitet. 

– Vi misstänker att det finns goda bakterier som hjälper till att rena vattnet. Man kan likna det med våra kroppar. Tarmarna myllrar ju av bakterier varav merparten ser till att hålla magen i schack, säger Catherine Paul.

Exempelvis har de konstaterat att en bakterie, Sphingomonas, förekommer när vattenkvaliteten är god. 

– Den här bakterien är känd för att äta icke önskvärt organiskt material och till och med giftiga kemikalier och plaster. Den tål också klor, förklarar Catherine Paul.

De gynnsamma bakterierna frisätter också ämnen som ger god smak och lukt åt vattnet. 

Omvänt finns bakterier som visserligen inte förorsakar sjukdomsutbrott, men som kan vara en signal om att något inte riktigt står rätt till. Kanske att metallen börjar rosta eller att klorhalten inte är tillräckligt hög.

– Den allra största förtjänsten med detta nyöppnade kunskapsfält är att vi så småningom kanske kan styra sammansättningen av råvattnet i våra vattenverk så att tillväxten av de ”goda” bakterierna gynnas på bekostnad av de oönskade mikroorganismerna. Ungefär som att rätt mat ger bättre tarmflora, säger Catherine Paul. (EW)

Mer om forskningsresultaten från LTH i Cirkulation 4/15.

Läs mer:

Bacterial Community Analysis of Drinking Water Biofilms in Southern Sweden. Microbes and Environments.

Du behöver ha ett abonnemang för att läsa hela texten

För att kunna läsa texten behöver du ha ett aktivt abonnemang på VA-tidskriften Cirkulation, och registrerat ett personligt inloggningskonto.

Läs mer om våra abonnemang

Har du redan ett inloggningskonto? Klicka här

Annons Wateraid