När Borås Energi och Miljös nya fästningslika kraftvärme- och avloppsreningsverk på Sobacken strax utanför staden är i full drift nästa år blir det en manifestation av många års drömmar om kretsloppstänkande och fossilbränslefritt samhälle. Det stora ultramoderna kontrollrummet blir ett rött pulserande centrum för flera verksamheter.
De stora fördelarna med att sammanföra avfall, avloppsrening och energiproduktion ska snart börja alstra synergieffekter i Borås, spara pengar och minska miljöbelastningen. Borås Energi- och miljöcenter på Sobacken tornar kraftfullt upp sig längs riksväg 41 som navet i visionen om kretsloppsstaden Borås.
Det är en av sommarens hetare dagar när Cirkulation får titta in i det svala kontrollrummet varifrån alla verksamheterna kommer att styras när allt är klart. Det finns en puls i rummet och röda sken i taket ovanför skärmsektionerna visar att ett larm måste åtgärdas. Det massiva it-stödet imponerar och tankarna går mot ett rymdcenter hos Nasa eller en militär ledningscentral.
– Det är en stor fördel med gemensam drift och underhåll av de olika verksamheterna, säger Anders Fransson, projektledare för mångmiljardbygget en knapp mil söder om centrala Borås.
Att kunna ha en gemensam styr- och kontrollcentral är bara en av synergieffekterna när el- och fjärrvärmeproduktion nu sammanförts med avfallshantering och avloppsrening. Många andra utrymmen kan också samutnyttjas, liksom serviceutrustning och servicepersonal.
Det nya synsättet att avloppsreningsverk egentligen är produktionsanläggningar gör att råvarorna för energiproduktionen kan användas effektivare. Ett rötat slam med viss vätskehalt kan bli möjligt att bränna effektivare genom inblandning av rätt sorts avfall, till exempel. Och delar av det inkommande kompostavfallet skulle med rätt beredning kunna ingå i rötningsprocesserna tillsammans med avloppsslammet, även om det inledningsvis kommer att vara separata processer i Borås.
En annan väsentlig synergieffekt är dessutom anläggningarnas energiekonomi. Processer som behöver tillskottsenergi kan hämta den från processer som alstrar överskottsenergi. Flödena av energi och massor förväntas tillsammans leda till ordentligt minskad påverkan på miljön.
Hanteringen av den producerade gasen blir mer effektiv när rötning nu sker bara på Sobacken och inte samtidigt inne i stan på Gässlösaverket som det varit tidigare. Det gäller inte minst uppgraderingen till fordonsgas. Borås vill bli en helt fossilbränslefri stad och ligger därför långt framme med detta för den egna fordonsflottan.
Det blir vidare effektivare användning av anläggningsytor och transportvägar när nu alla verksamheterna samlokaliseras. En stor fördel till är att det frigörs ytor inne i staden för annan användning när verksamheten flyttas ut.
En vision om att kunna vara öppen för andra delar av samhället, exempelvis för studenter och forskare nämns bland framtidsplanerna. Man vill kunna erbjuda testmiljöer för avlopps- eller energiteknik, men även kunna ge plats för växthus och odlingsbäddar.
Processen att komma fram till ett gemensamt centrum för energi och miljö har pågått sedan 1990-talet då en studie om framtidsteknik genomfördes. En utredning ledde till Borås första kommunala avfallsplan 1987. Efter ytterligare utredningar öppnades Sobackens avfallsanläggning 1992 som ett led i Boråsmodellen med källsortering av avfall i olika påsar, till bland annat förbränning eller gasproduktion. Idag tar anläggningen emot 210 000 ton avfall varje år.
Som Cirkulation berättat om tidigare har det länge funnits en dröm i Borås om att klara sig helt utan fossila bränslen. När så Ryaverket, det gamla kraftvärmeverket från 1965, och Gässlösa avloppsreningsverk från 1934, stod inför behov av nya och omfattande renoveringar och upprustningar, var det uppenbart att väsentliga kostnader skulle komma att uppstå.
– När de byggdes låg dessa anläggningar på landet. Nu ligger de i stan, säger Jonas Holmberg, kommunikationschef på Borås Energi och Miljö.
I och med att Borås Energi och Miljö redan 2011 fick ansvar även för avloppsrening, blev det lättare organisatoriskt att projektera för en gemensamhetsanläggning.
– Staden växer med omkring 1 000 invånare per år och Gässlösa har inte klarat att uppnå de prestanda- och utsläppsvärden som krävs. För framtiden behövdes den här reinvesteringen verkligen, förklarar Anders Fransson.
Sedan kommunstyrelsens ja till bygget i mars 2015 har 20 000 träd fällts. Det har blivit timmer och massa. Grenar, toppar och stubbar har blivit till bränsle för produktionen av värme i stadens fjärrvärmenät. På det 30 hektar stora området, motsvarande 50 fotbollsplaner, har 700 000 kubikmeter bergmassor krossats till markutjämning. Boråsborna har mest märkt av bygget genom uppgrävda gator för de ledningsdragningar som gjorts genom staden.
Veidekke har stått för markarbetena, Veolia har haft entreprenaden för bygget av avloppsreningsverket och Purac är entreprenör för slamfasen och biogasanläggningen. Bygget startade i juni 2016, redan då något försenat, men sedan har det flutit på enligt den förnyade tidsplanen.
– Med drygt trettio entreprenörer inblandade har det varit utmaningar att samordna dessa. Entreprenadtidplaner ska jackas in i övergripande tidplaner. Det har också varit överprövningar på många upphandlingar. Till slut har vi fått rätt i alla fallen, berättar Jonas Holmberg.
Det nya avloppsreningsverket är dimensionerat för 150 000 pe, jämfört med 110 000 för det gamla Gässlösaverket, som ska tas ur bruk längre fram. Men det finns också expansionsytor så att kapaciteten på verket kan öka med 50 procent upp till 225 000 pe. Det garanterar att det ska finnas kapacitetsmöjligheter i hela verkets livslängd på 100 år. Vilket kan behövas, för om hundra år, med dagens tillväxt, kan befolkningen vara fördubblad, nära 225 000 personer.
Anläggningen klarar ett medelflöde på 57 000 kubikmeter per dygn med ett normalflöde på 2 850 kubikmeter i timmen (max 9 600).
– De utsläppsvärden vi får gör att vi kommer att ha bland de renaste utsläppen i världen, säger Anders Fransson, inte utan viss stolthet i rösten.
Begränsningsvärdet för kväve är satt till 8 milligram per liter. Motsvarande siffror för BOD och fosfor är 8 och 0,2. Och det finns också en buffert för att klara detta:
– I kontraktet med entreprenörerna ska vi dessutom ligga tio procent lägre än så, tillägger Anders Fransson.
Under vårt besök och rundvandring är det fullt flöde i anläggningen som är under intrimning. Det mest fascinerande med ett såhär stort och helt nybyggt verk är hur »tråkiga« och släta alla utrymmen inomhus är. Allt är överbyggt och täckt, och också ovanligt rent. Bara i utomhusbassängerna ser man det gamla hederliga processflödet med tillhörande »frisk lantdoft«.
Inkommande vatten pumpas från Gässlösa och blandas i en bassäng med lakvatten från Sobacken-anläggningen. Först ska de större partiklarna bort och då passeras ett rensgaller och sedan ett sandfång. Före försedimenteringen tillförs rejektvatten från senare processer. Detta rejektvatten har genomgått en modern kväverening med en metod som kallas Hybas Anitamox. Det är en process som är energisnål då inte så mycket syre behöver tillsättas. Någon extra kolkälla behöver inte heller tillsättas.
En högflödesrening avskiljer här också de högsta flödena vid oväder och låter dem passera den biologiska reningen och gå direkt till en Actiflobehandling. Detta sker när flödena överstiger 5 700 kubikmeter per dygn, vilket kommer att vara sällsynt.
I den efterföljande försedimenteringen avskiljs primärslam som går till rötning tillsammans med slam från senare processer.
Den biologiska reningen ligger i två identiska parallella linjer med efterföljande sedimentering. Biosteget avskiljer inte bara kväve och BOD, utan även fosfor, tack vare den speciella utformningen. Men någon fosforåtervinning är inte planerad vid anläggningen. Biosteget är den mest tekniskt avancerade processen på verket med en rad olika syreförhållanden och tillsatt modifierat aktivt slam från mellansedimenteringen. Det kommer att vara fyra zoner med olika syreförhållanden och det är en utrymmeskrävande teknik. Valet är dock energisnålare än mer kompakta tekniker och på Sobacken är det just gott om utrymme.
Actiflo-teknik används i den kemiska reningen. Denna del av anläggningen är kompakt och har bara sju minuters uppehållstid. Ytbelastningen är hög, 120 m/h. Här tillsätts polyaluminiumklorid som fällningskemikalie. Efter omrörning tillsätts mikrosand som bidrar till snabb flockning. Vid lamellsedimenteringen avskiljs så slammet som går till en hydrocyklon för återvinning av sanden så att den kan användas igen. Det är med hjälp av centrifugalkrafter som det blir möjligt att recirkulera sanden gång på gång. Efter utloppet från Actiflo-anläggningen passerar vattnet mikrosilar för efterpolering.
Tilloppsledningen är tio kilometer lång och har varit tekniskt utmanande att bygga med sitt 24 meter breda schakt och många passager. Den går genom sjö och under järnväg. Ån Viskan, reningsverkets recipient, har också passerats. Smart nog har många funktioner samförlagts vid ledningsdragningen, i det bygget ingår:
- 2 x 900 mm avloppstillopp.
- Fjärrvärmens tillopp och retur.
- 130 kilovolts elledning.
- Dricksvattenledning.
- Signalkablar och fiber.
Det kommer att kosta en miljon kronor om året att pumpa upp avloppsvattnet höjdskillnaden på 20 meter, och man har minskat den kostnaden rejält med hjälp av en turbin på utloppsvattnet. När det går åt två gigawattimmar per år för att få avloppsvattnet fram till Sobacken, får man tillbaka hälften av det via turbinerna när det är nedförsbacke i utloppsledningen till Viskan.
– Pumpstationen har varit tekniskt utmanande att bygga och det är norra Europas största, berättar Anders Fransson.
Borås fick fjärrvärme för snart 60 år sedan. Antalet bostäder och folkmängden har ökat kraftigt sedan dess, och ska öka ännu mer. 15 000 nya bostäder bedöms behövas den närmaste framtiden. Det nya kraftvärmeverket ska producera rejält med energi för att möta nuvarande och kommande behov. Den installerade effekten på 120 megawatt ska räcka till att producera 530 gigawattimmar energi, varav 155 GWh är el. Den nya förbränningsanläggningen har högre effektivitet och släpper ut mindre än hälften så mycket kväveoxider, jämfört med Ryaverket.
Den producerade fjärrvärmen kommer att gå via en ledning till det gamla Ryaverket där en del av sträckan samförläggs med avloppsledningen från Gässlösa till Sobacken. Ryaverket blir därmed navet i fjärrvärmenätet för Borås. Kraftvärmeverket ska börja trimmas in i december i år och är i full drift nästa höst.
Sobackenbygget kommer totalt att kosta 3,7 miljarder kronor när allt är klart, enligt nuvarande kalkyl. Förra året blev det en del uppståndelse kring att det behövdes mera pengar än vad som ursprungligen var kalkylerat i beslutsunderlaget från 2014. Ganska mycket saknades: en halv miljard.
– När den första summan togs fram så var inte allt detaljkonstruerat. Vi hade kommit närmare rätt slutsumma ju längre tiden gått och om vi lagt ned ytterligare några år i utredningstid. Nu gick vi till ägarna och begärde utökad investeringsram när vi såg att det behövdes, och det fick vi, säger Jonas Holmberg.
Några saker som bidragit till att det blivit dyrare har varit extra kostnader på grund av markförhållandena samt svårare ledningsdragning. Dessutom har pumpstationen varit tekniskt komplicerad att få till. Avloppsreningsverket står för 1,7 miljarder av kostnaderna och kraftvärmeverket nära 2 miljarder.
Nu återstår bara att se om anläggningen fortfarande ligger utanför staden om hundra år.
–––
Som mest har 350 personer jobbat med bygget av Sobacken samtidigt. 80 personer har ingått i beställarorganisationen med granskning och projektledning. Reningsverket började byggas i juni 2016. I mars 2019 är intrimningen klar av avloppsreningsverket. Ett tretiotal entreprenörer har medverkat. Huvudprioriteten att undvika arbetsskador har lyckats. En lång mur har byggts för att få mera markyta istället för slänt. Pumpstationen är norra Europas största.
