Det här är en artikel ur Cirkulation 2006 återpublicerad vid 10-årsminnet av tsunamikatastrofen. I januari 2005 åkte tre stycken VA-tekniker från Mittsverige Vatten i Sundsvall till Thrikkovil på Sri Lankas östkust för att hjälpa till i katastrofarbetet.
Av: Erik Winnfors Wannberg
Tsunamivågen slog in över Thrikkovil med våldsam kraft. När den drog sig tillbaka var en tredjedel av samhället med cirka 30 000 invånare sönderslaget. Över 700 människor i samhället dog, hus och vägar var förvandlade till ruiner. Brunnarna i de drabbade delarna förstördes av saltvattnet och människorna var naturligtvis i svår chock.
– När Tomas, Mats och Hans kom hit var situationen fruktansvärd. Folk väntade på en andra tsunami som det ryktades om och vi hade det väldigt svårt med vatten och avlopp, berättar P Balendrakumar som då var ingenjör vid vattenförvaltningen i området.
Jag träffar Mr Bala, som han kallas, i december 2005. Ett år har gått sedan katastrofen men återuppbyggnadsarbetet är långt ifrån färdigt. Bala arbetar idag som programansvarig för Forut, som är IOGT-NTO-rörelsens svensk/norska utvecklingsorganisation på Sri Lanka.
Huvuduppdraget för gänget från Sundsvall var att installera ett vattenverk (H20 Nordic) som Örnsköldsviks kommun skänkt till nödhjälpsarbetet.
– Jag fick bra med kunskap från dem. De var väldigt angelägna om att undervisa och berätta. Under en hel dag hade vi genomgång av verket och de förklarade varenda mutter och skruv, säger Bala.
Mycket tack vare de noggranna genomgångarna och att VA-teknikerna från Sundsvall mötte lokalbefolkningen med respekt så har den rätt komplicerade anläggningen fungerat bra. Sand- och kolfilter, UV-ljus och klorering är monterat i en liten container. Ett filter krånglade vid något tillfälle men det gick att lösa via telefon. Under sju månader användes vattenverket i Thrikkovil, sedan gick generatorn sönder. Samtidigt var det då ändå tid att lösa vattenförsörjningen på ett annat sätt.
– Nu fungerar brunnsvattnet för sekundära behov. Därför använder vi nu enklare och mindre vattenverk från norska Plastec till dricksvattenproduktionen, berättar Bala.
Örnsköldsviks-verket är för tillfället uppställt utanför Foruts kontor i närmaste staden, Akkaraipattu. Kontoret är arbetsplats för Bala och hans kolleger. Där finns också de norska volontärerna Trond Gunnar Rasmussen och Inger Brodal.
– Det här vattenverket ska ställas i ordning på ett bra sätt och kan kanske bli ett verk som transporteras runt hela ön när snabba behov uppstår, säger Trond.
Inte minst i samband med monsunperioden så finns det ofta behov av vattenrening.
Trond berättar att hjälpen från Norge och Sverige kom till stor användning i området. Svenska VA-verk och VA-företag bidrog, förutom med vattenverk och personal, med hypoklorit, Combo-tankar för lagring av vatten och en del annan utrustning. Även den norska motsvarigheten till Svenskt Vatten – Norvar – engagerade sig i hjälpsändningarna. Men de svenska Combo-tankarna kunde inte användas så länge i det tropiska klimatet. De hygieniska säckarna i tankarna som är utmärkta i Europa fungerade inte lika bra i den här miljön.
– Den tunna ljusa plastduken släpper in så mycket ljus så att det blir en biologisk tillväxt i tankarna, berättar Trond som fascineras över hur det är att leva i tropiskt klimat.
– Naturen är aggresiv här och vill ta tillbaka territoriet från människorna. Det växer till och med träd på klocktornet inne i stan, säger Trond med en uppgiven gest.
Forut har fortfarande tre små vattenverk som producerar 80 000 liter vatten per dag igång i området. En traktor med en vattentank på en lastkärra kör ut vatten till dem som inte kan komma och hämta på plats. Och Tomas, Mats och Hans är väl ihågkomna. De arbetade på ett helt fantastiskt sätt berättar Bala.
– Jag vill tacka dem som lankes, inte bara som Forut-anställd.
Ursprungligen publicerad 20060208
