E. coli-bakterier kan transporteras längre i kalla och näringsfattiga vattendrag, än vad som tidigare varit känt. Det innebär att till exempel Storsjön i Jämtland kan utsättas för mer långväga föroreningar än vad som antagits tidigare. Nya beräkningar vid Avdelningen för Ekoteknik och hållbart byggande på Mittuniversitetet visar att E. coli-bakterier kan transporteras upptill 90 kilometer i Indalsälven, framförallt under våren.
Escherichia Coli (E. coli) är en användbar indikator på utsläpp av färsk avföring i vatten eftersom bakterien inte kan leva länge utanför tarmen. E. coli är i sig själv normalt inte sjukdomsframkallande, men förekomsten i vatten indikeraren ökad risk för samtidig förekomst av sjukdomsframkallande organismer och annan påverkan från avloppsutsläpp.
I kalla näringsfattiga vattendrag finns möjligheten till betydligt längre överlevnad för mikroorganismer än i varmare och näringsrikare vatten. Därmed ökar risken för att E. coli och sjukdomsframkallande organismer kan transporteras långa sträckor i kalla vattendrag i norra Sverige.
– För att få en uppfattning om hur långa sträckor det kan handla om har vi utvecklat en transportmodell för E. coli. Resultaten av modellberäkningarna från Indalsälven visar att det handlar om betydande sträckor, men också att transportsträckornas längd varierar mycket med årstiden. De längsta transportsträckorna var under våren, upp till 90 km under perioden april – maj, säger Anders Jonsson, docent i miljövetenskap vid Mittuniversitetet i ett pressmeddelande.
Modelleringen bygger på data från en elvaårsperiod och den visar att de mindre sjöarna i Indalsälven uppströms Storsjön inte kunde fånga upp föroreningarna under de höga flödena som råder under våren.
– En risk för påverkan på dricksvattentäkten Storsjön finns från källor som också ligger långt ovanför Åre under sådana omständigheter. Det rör sig alltså om avstånd som troligtvis är längre än man normalt sett räknar med idag, säger Anders Jonsson.
Resultaten av modellberäkningarna kan användas för att etablera skyddsområden längs älven för att kunna ge ett bättre skydd för Storsjön som dricksvattentäkt.
Studien har publicerats i Ecological Modelling. (EW)
