På Bergaviks IP i Kalmar invigdes en ny konstgräsplan tidigare i höstas. Planen är byggd som ett slutet system och nu ska ett forskningsprojekt svara på hur mycket plaster som egentligen läcker ut från en konstgräsplan med granulat.
Mikroplaster som läcker från konstgräsplaner har blivit en stor nationell fråga. Det konstaterar projektledaren Fredrick Regnell hos Ecoloop när vi träffas. De uppskattningar som gjorts hittills när det gäller mikroplast från konstgräsplaner är förhållandevis grova men oroväckande. Naturvårdsverket uppmanar kommuner att upprätta handlingsplaner kring idrottsplatserna när det gäller mikroplastspridning.
– Det är bra att det händer någonting. Vi vet inte hur stort det här problemet är men det är en punktkälla som fått ögonen på sig. Idag finns mest antaganden och ett fåtal mätningar från enstaka tillfällen, utifrån det har vi mer eller mindre kvalificerade gissningar, säger Fredrick Regnell, som själv forskat om mikroplaster från konstgräsplaner vid KTH, innan han började hos konsultbolaget Ecoloop.
Fredrick Regnell tycker att det är bra att åtgärder för att minska spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner tar form hos allt fler kommuner, trots att kunskapsunderlaget är begränsat.
– Det sprids mer än vad som borde spridas så det är bra att åtgärder görs nu ändå. Forskningsresultaten från Kalmar kommer att ge resultat först om ett år, säger Fredrick Regnell.
Att Kalmar kommun är intresserade av att delta i projektet är ingen tillfällighet. Det förklarar Sara Gripstrand som är strateg för ekologisk hållbarhet på kommunen.
– Kalmar kommun vill bli landets bästa vattenkommun. Vi fokuserar jättemycket på kustfrågor, hur Östersjön mår, övergödning och andra frågor. Om vi nu vill ta hand om Östersjön och vår kust, så kan vi inte hålla på och släppa ut en massa mikroplaster. Det funkar inte. Samtidigt är fotboll väldigt viktigt i Kalmar. Vi har elitlag i både herr- och damserien. Vi är en vattenkommun och en fotbollskommun. Det här måste vi klara av att hantera, säger Sara Gripstrand.
Utvecklingen går fort när det gäller underlag för att spela fotboll på. När en ny konstgräsplan skulle anläggas på Bergaviks IP så diskuterades nya fyllnadsunderlag, till exempel kork. Till slut föll valet på en traditionell konstgräsplan med gummigranulat men den ska vara så sluten som möjligt.
– Sedan larmen om mikroplaster kom ser vi att utvecklingen tagit fart. Vi kanske inte har något gummigranulat om fem år, det vet vi inte. Just nu fortsätter vi med vanlig matta och vanligt granulat, så ser vi hur mycket vi kan göra med teknik och beteende.
Den nya planen på Bergaviks IP är byggd för att minska spridningen av mikroplaster men också för att kunna kontrollera den.
Under planen finns till exempel en bentonitmatta som gör vattenavrinningen mer kontrollerbar. All dränering som går igenom planen går till en brunn med en flödesmätare där vattnet också provtas för att få ingångsvärden i systemet. Därifrån går dräneringsvattnet till ett partikelfilter och vidare till en samlingsbrunn med provtagare. Där blandas ytvattnet in som samlats upp och provtagits på samma sätt. Sedan går vattnet vidare till en dagvattendamm där en slutprovtagning görs.
– Planen invigdes i september och innan dess tog vi referensprover i dagvattendammen, berättar Fredrick Regnell.
Sara Gripstrand fyller på:
– Det här ger oss också en chans att testa hur de filter som finns fungerar tekniskt. Vi har Flexi-cleans nya granulatfilter installerade, säger Sara Gripstrand. Samtidigt är granulatfällor från Seka Miljöteknik installerade i de tio dagvattenbrunnarna runt planen.
Det handlar också om beteendefrågor. Just nu kommunicerar kommunen »Låt granulaten stanna på planen«.
– Vi har valt ut sex lag, tre flicklag och tre pojklag, som vi nu under ett år ska borsta av, när de går av planen. Vi vill veta hur mycket granulat som följer med spelarna hem, berättar Sara Gripstrand.
Det här är det första projektet som görs i Sverige med kontinuerliga mätningar över tid. Fredrick Regnell förklarar att kunskapen idag om hur mikroplasten från granulaten beter sig är låg. Det är inte säkert att huvudvägen från planen är via brunnarna.
– Vi måste kartlägga spridningsvägarna, konstaterar han och skisserar fyra system där mikroplasterna sprids.
Det första systemet är planen, där de har sin funktion. Det andra är närområdet/idrottsanläggningen, där det visserligen är ett resursslöseri att sprida men där han betraktar plasterna som ofarliga. Det tredje är omgivningen/naturen. Där kan de också vara harmlösa även om kunskapen är lägre. Det skyddsobjekt som är uppdraget att skydda är först det fjärde systemet, den akvatiska miljön där mikroplasterna ställer till problem.
I hela kedjan ska nu analyser göras efter mikroplaster större än 10 µm samt efter PAH, fenoler och metaller.
Från Kalmar kommuns sida åtgärdas även driften av anläggningen.
– Det jag tycker är fiffigt med den här planen är att när vi ska röja snö på den, så kommer snön att ligga kvar på planen. Vi har gjort en vinterlinjering så planen blir lite smalare på vintern. Det innebär att vi inte kommer att få de vanliga högarna med granulat som ligger i diken och så, de stannar på mattan, berättar Sara Gripstrand.
Lösningen förenklas naturligtvis av de förhållandevis milda vintrarna med ganska lite snö.
– Vi går in med en väldigt öppen inställning. Det kan vara så att det sprids jättemycket eller så sprids det lite, det får vi se, säger Sara Gripstrand.
Klart är att projektet väckt stort intresse och engagemang i Kalmar. De förvaltningar som är närmast inblandade är Kultur- och fritidsförvaltningen samt Serviceförvaltningen. Det har även krävt tät kontakt med miljötillsynen.
– När det gäller arbetet med konstgräsplanerna har det funnits en vilja och ett intresse från alla berörda förvaltningar och även från klubbarna, säger Sara Gripstrand.
Fredrick Regnell håller med om att det finns ett engagemang generellt över landet. Det är bökiga avväganden som krävs av ansvariga på kommuner där en del kommuner till exempel väljer färre speltimmar på konstgräsplanerna mot att slippa använda granulat. Han pekar också på att det inte är helt självklart att organiska material klarar en livscykelanalys bättre än gummit.
– Det som är intressant med projektet är att det hela tiden händer nya saker inom området. Det är svårt att ta beslut för kommunerna och forskningsfältet är verkligen under utveckling.
–––
Konstgräsprojektet vid Bergaviks IP görs i samarbete mellan Svenska Fotbollförbundet, Kalmar kommun, Ecoloop, Ragn Sells, Svensk Däckåtervinning AB och Luleå universitet. Dessutom finns Örebro universitet med och kvalitetsgranskar projektet.
