Läs mer
Ett stort intresse för anammoxprocessen finns i hela världen idag och en omfattade forskning och utveckling har skett under senare år. Processen används vanligen för behandling av kväverika och varma avloppsvattenströmmar som till exempel rejektvatten från slambehandling. Intresse finns att utveckla processen för behandling av avloppsvatten med lägre kvävehalter och temperatur. Försök vid Wangeningen University i Holland har genomförts för att belysa möjligheter och problemställningar.
Borttagning av TEP vid dricksvattenproduktion
Borttagning av TEP vid dricksvattenproduktion
Ofärgade exopolymera partiklar (eng. Transparent exopolymer particle, TEP) är en vanlig fraktion i organiskt material i vatten. De är klibbiga, gel-liknande mikroskopiska partiklar som består av sura polysackarider vilka utsöndras av bakterier och alger till omgivningen. Koncentrationen uttryckts vanligen i xantangummiekvivalenter per liter vatten (µg Xeq /L). Halterna kan vara riktigt höga i förhållande till totalhalter organiskt material och kan uppgå till hundratals och ibland tusentals µg Xeq /L i naturliga vatten. TEP bildas av alger eller utsöndrat slem från bakterier och förekommer särskilt frekvent på utsidan av växtplanktonceller och verkar bidra till att biofilmer utvecklas och ger förankring för mikroorganismer på ytor. TEP finns rikligt i hav, sötvatten och avloppsvatten. I takt med att membranteknik börjat användas allt mera frekvent för ytvatten, har förekomst av kolloidalt TEP också börjat dokumenteras. Kolloidalt TEP (cTEP) är den partikelfraktion som är mindre än 0,4 µm och kan räknas som löst organiskt kol (dissolved organic carbon, DOC) men hålls kvar av 50 nm membran. I de studier där fraktionering skett av TEP med avseende på storlek verkar cTEP svara för upp till 90% av den totala TEP- koncentrationen räknat på vikt. På grund av sin storlek är TEP kritiskt vid mikrofiltrering och cTEP en betydelsefull faktor vid ultrafiltrering. De polymera partiklarna kan sätta igen de porösa membranen snabbt om halterna är för höga vid membranytan. TEP verkar ha betydelse för hur väl membrandriften fungerar. TEP kan inducera påväxt på ytor, för när väl TEP fäst på membranytan kan levande celler lättare få fäste. På så sätt fungerar de exopolymera partiklarna både som bindningsställe och näringsrikt substrat för mikrobiell tillväxt.
Läs mer
Erfarenheter med en deammonifikationsprocess i
Vid ökade krav på avskiljning av kväve vid kommunala avloppsreningsverk kan ofta separata reningssteg för kväverika returströmmar i avloppsreningsverket erfordras. Här kan deammonifikation vara av intresse och vid Ruhrverband i Tyskland byggdes en SBR-anläggning för deammonifikation. Artikeln beskriver erfarenheter från anläggningen och hur man lyckats att få anläggningen att fungera med stabil drift och hög avskiljning.
Läs mer
Kontinuerlig driftövervakning av UV-aggregat genom
En kontinuerlig och pålitlig övervakning av UV-aggregat är en förutsättning för att kunna säkerställa både en effektiv inaktivering och energibesparande drift. I denna studie redovisas pilotförsök med ett on-line trippel-parametrar övervakningssystem som baseras på speciellt utvecklade fluorescerande kiseloxidsensorer, vilka är installerade i UV-aggregatet. Tolkning av signalerna från respektive sensor sker genom matematisk mätvärdesbehandling för att definiera tre specifika driftparametrar: ljusintensitet på UV-lampan (N), vattnets transmittans (T) samt fouling potential på kvartsglaset (F). Långtidsförsök av sensorsystemet med dricksvatten för att simulera verkliga driftförhållanden har demonstrerat potentiella användningsområden för övervakning av optimerad desinfektion, driftstörningar och rengöringsbehov.
Läs mer
Luftningens utförande påverkar igensättningen av membr
Membranfilter är alternativ till mellansedimenteringsbassängen vid avloppsrening. Fouling (igensättning) av membranen är ett problem i både kort och långt perspektiv. Luftning används för att rensa membranytan och här vill författarna lyfta fram ett alternativt sätt att utföra luftningen, vilket minskar den långsiktiga igensättningen.
Läs mer
Metagenomics-massiv parallellsekvensering för att
Tidskriften Economist hade ett temanummer om mikroorganismer i kroppen i somras. Av alla celler som finns i kroppen tillhör ungefär 10% människan, medan resten kontrolleras av andra organismer. Alien är här och har alltid varit här, skulle man kunna säga. På IWA World Congress 2012 i Busan i Korea var ett av de tydligaste temana att fler och fler mikrobiologer undersöker komplexiteten i vatten med hjälp av nya kraftfulla analysmetoder. På avdelningen för teknisk mikrobiologi vid Lunds Universitet pågår just nu ett doktorandprojekt som delfinansieras av Svenskt vatten och branschföretag där komplexiteten i biofilmen i dricksvattenledningsnät undersöks med hjälp av metagenomics, på svenska massiv parallellsekvensering. Studien ligger rätt i tiden, minst sagt.
Läs mer
Mikroorganismer i BDT-vatten (gråvatten) från hushåll
Att WC-vatten innehåller stora mängder patogena mikroorganismer är väl känt och beaktat. Beträffande BDT-vatten har kunskapsunderlaget varit magrare men arbeten görs för att förstå källorna till patogena mikroorganismer i BDT-vatten. Här är ett bidrag med bakgrund i enskilda hushåll i Melbourne, Australien.
Läs mer
Ökad kvävering med samtidig energibesparing
Vid tre konventionella aktivslamverk i Schweiz erhölls stora energibesparingar i samband med att avancerad styrning och reglering prövades. Samtidigt erhölls en ökad kväverening genom mer optimalt utnyttjande av reaktorvolymerna.
Läs mer
Växters bidrag till näringsavskiljningen i våtmark
Växter planteras ofta i våtmarksytor för att förbättra deras effektivitet. Här har tre olika slags växter placerats i pilotskalecylindrar och jämförts avseende sin tillväxt i olika delar och förmåga att ta upp näring från ett eutroft flodvatten.
Läs mer
Emission av metan vid kommunala avloppsverk
Metan är en potent växthusgas som emitteras vid avloppsrening. Källor och omfattning är mindre kända än för t ex dikväveoxiden, vilket motiverat en ettårig försöksomgång vid ett medelstort holländskt avloppsverk. Doktorand Matthijs Daelman och professor Mark van Loosdrecht från universitetet i Delft och medarbetare har redovisat försöken och även relaterat dem till likartade arbeten.
Läs mer
En skattning av småskaliga avloppsanläggningars förmåga
Rester av läkemedel och produkter för personlig hygien (Pharmaceuticals and Personal Care Products) återfinns i stor utsträckning i våra avloppssystem. Allmänt har konventionella avloppsverk visat god effektivitet i separationen av merparten av dessa produkter, medan situationen för små decentraliserade enheter varit mindre känd. Här redovisas en studie av små avloppsenheters avskiljningsförmåga beträffande dessa produkter.
Läs mer

