Frank Persson på Vatten Miljö Teknik på Chalmers fick förra veckan besked om att hans projektförslag ”Mikrobiellt baserade strategier för att minska lustgasutsläpp från avloppsrening: Insikter från laboratorie- och fullskalesystem” blir beviljat sex miljoner kronor.
Mikrobiella processer vid reningsverk avsedda att avskilja kväve, nitrifikation och denitrifikation, släpper ut stora mängder av växthusgasen lustgas. I projektet ska forskarna mäta (och förstå) årstidsvariationerna för det mikrobiella samhället och dess utsläpp av lustgas på kommunala avloppsreningsverk. Det görs med kontinuerliga mätningar, exempelvis från aktivt slam på Klagshamn reningsverk i Malmö, membranbioreaktor (MBR), membranluftad biofilmsreaktor (MABR) i högbelastat aktivt slam och integrerad biofilm- och aktivslamprocess (IFAS) på Sjölunda reningsverk i Malmö samt i aerobt granulärt slam (AGS) och i biofilmsreaktor med rörligt bärarmaterial (MBBR) på Ryaverket i Göteborg, det skriver Sweden Water Research i ett pressmeddelande.
På laboratoriet ska kinetiken (hur snabbt kemiska reaktioner sker) kopplat till utsläpp från biofilm och slam studeras. Baserat på lärdomarna ska projektet lära sig att använda, och vid behov utveckla, hybridmodeller för att förutsäga utsläpp och testa åtgärder.
Förutom Frank, och en doktorand som ska anställas på Chalmers, deltar även Oskar Modin och Britt-Marie Wilén på Chalmers, Erik Lindblom på Lunds universitet och David Gustavsson på VA Syd i projektet. Representanter från flera reningsverk kommer också att delta i projektet på olika sätt under det fem år långa projektet.
