Annons Svenskt Vatten 2023 Svenskt Vatten 2023

DNA-analyser ska styra reningsverkets biologi

VA-aktuellt

Snabba DNA-analyser ska göra det möjligt att styra vilka bakterier som används i biosteget på avloppsreningsverk. Det är ett nytt projekt i Danmark som under fyra år ska undersöka denna metod att kontrollera och optimera reningen.

OnlineDNA kallas projektet, som är ett samarbete mellan Aalborg Universitet och de största danska avloppsvattenorganisationerna. Projektet finansieras med över 22 miljoner kronor, vara närmare tio miljoner från danska Innovationsfonden.

Det är en ny typ av DNA-läsare, snabb, liten, mobil och billig, som ska göra det möjligt att göra DNA-sekvensering på bara minuter, istället för dagar som är allt den traditionella tekniken erbjuder. Minion heter apparaten, mindre än en fjärrkontroll, som klarar av att läsa långa DNA-sekvenser. Apparaten tros kunna revolutionera forskningen i en lång rad av områden de närmaste åren.

Av alla de tusentals arter av bakterier som håller till i ett reningsverk är det mellan 100 och 200 som är särskilt viktiga för den biologiska reningen. Av dessa är 25-50 arter högfrekventa i ett reningsverk. Projektet ska börja med att kartlägga vilka bakterier som finns där och i vilken omfattning. Redan nu finns grunden till ett öppet register över bakterier i Aalborg, i ett projekt som kallas Midas.

Fortsättningen handlar sedan om att identifiera vilken betydelse varje bakterie har, vad den mera exakt gör. På så sätt finns sedan grunden för att detaljstyra den cocktail av arter som är nyttiga för reningsprocessen.

– Målet är att koppla bakteriernas funktion till driften på ett reningsverk och därmed förstå vilka knappar man kan skruva på för att förbättra driften, säger Mads Albertsen, doktor och forskare vid Center för Mikrobiologiska Samhällen vid Aalborg universitet, i en kommentar till en artikel i den danska tidningen Ingenjören.

Det uppskattas att det finns flera hundra miljoner kronor att spara årligen för de cirka 680 danska reningsverk där det finns biologisk rening. Det åstadkoms genom bättre drift, mindre energiförbrukning, mindre kemikalieanvändning och högre reningsgrad på vattnet som går ut från reningsverken.

– När vi kan mäta från timme till timme om det är de rätta eller felaktiga bakterierna, kan man agera efter det. Exempelvis finns det bakterier som skapar långa trådar som gör det svårt att skilja slammet från vattnet med följden att slammet följer med det renade vattnet ut, säger projektledaren, Per Halkjaer Nielsen, professor vid Aalborgs universitet.

Projektet kan leda till ytterligare fintrimning än den cyklonmetod i Aarhus, som Cirkulation nyligen berättat om, där man skiljer aeroba och anaeroba bakterier åt. /Tomas Carlsson

Du behöver ha ett abonnemang för att läsa hela texten

För att kunna läsa texten behöver du ha ett aktivt abonnemang på VA-tidskriften Cirkulation, och registrerat ett personligt inloggningskonto.

Läs mer om våra abonnemang

Har du redan ett inloggningskonto? Klicka här

Annons Wateraid