I Sverige har vattentillgången historiskt sett varit god, men ett förändrat klimat kan komma att förändra den situationen. Öar som Öland och Gotland har redan en ansträngd vattensituation på grund av sitt läge och sin berggrund. Klimatförändringarna kommer leda till mer extremt väder med både skyfall och torka. Öar är särskilt utsatta eftersom de har en begränsad yta. Ett förändrat klimat förväntas också leda till höjda havsnivåer där öar med en känslig vattensituation får en ökad risk för havsvatteninträngning i grundvattenakviferer, vilket sätter ytterligare press på vattenresurserna. Utvecklingen av den moderna turismen i attraktiva områden är ytterligare en stressfaktor för vattentillgången där högsäsongerna för turism och jordbruk ofta sammanfaller med den torra sommarsäsongen.
Öland och Gotland har en begränsad mängd nederbörd på grund av sitt läge i sydöstra Sverige, och tämligen van vid torka som går i cykler. Historiskt sett har man dikat ut våtmarkerna och sänkt sjöar för att skapa mer jordbruksareal vilket också påverkat grundvattennivåerna. Den minskade tillgången på vatten har hanterats genom att bygga bevattningsdammar och anlagt fler brunnar. Nederbördsmedelvärdet är 500 mm för Öland och 600 mm för Gotland, vilket är relativt lågt jämfört med sydvästra Sverige med ett medelvärde på ca 1000 mm. Turismen och jordbruket har båda en viktig roll i försörjningssystemen på dessa öar. Särskilt under sommaren måste öarna försörja ett stort antal turister samtidigt som mjölkböndernas efterfrågan på vatten är konstant hög. Under de senaste fem åren har grundvattennivåerna för både Öland och Gotland legat under det normala referensvärdet, vilket har inneburit påfrestningar för båda näringarna, inte minst eftersom somrarna 2016 och 2018 var ovanligt torra. Kommunerna Mörbylånga och Borgholm på Öland, med 25800 invånare och 17400 mjölkkor hade under 2021 1,4 miljoner övernattningar (turister) medan Gotland med sina 58500 invånare och 15300 mjölkkor hade under samma år 1 miljon övernattningar.
