Kvartär rening är central för VA-branschen. På kort tid ska många åtgärder på plats och arbetet fortsätter även efter att teknik installerats. Det här innebär betydande utmaningar för branschen som behöver nationell samordning, riktlinjer och betydande erfarenhetsutbyte.
Kvartär rening är inte längre en framtidsfråga. Den är här och kommer att påverka hur vi renar vårt avloppsvatten i decennier framåt. Med EU:s reviderade avloppsvattendirektiv och kommande transponering till svensk lagstiftning står Sveriges reningsverk inför de största förändringarna på över 30 år.
Införande av kvartär rening handlar inte bara om teknik utan också om miljöskydd, resurser, kompetens och långsiktiga investeringar. Därför är frågan central för branschen, för miljön och för samhället.
De nya kraven innebär en pressad tidslinje. Senast 2029 ska riskområden för mikroföroreningar vara identifierade och det utökade producentansvaret vara fullt etablerat. År 2033 ska de första anläggningarna ha implementerat kvartär rening, sedan ska en succesiv utbyggnad följa fram till 2045.
Detta är en omfattande förändring i svensk avloppsvattenrening som kräver tidiga förberedelser. Vissa reningsverk är redan igång med olika faser av förberedelser och implementering, medan andra haft svårt att prioritera arbetet kring kvartär rening i konkurrens med andra behov.
En tidig start skapar bättre förutsättningar för en behovsanpassad och mindre riskfylld design. Det möjliggör dessutom planering, jämnare arbetsbelastning mellan tillståndsprocesser och tekniskt arbete samt större chans att identifiera synergier inom anläggningen och mellan parallella projekt. Synergierna kan handla om förståelse för mikroföroreningarnas förekomst och beteende över reningsverket, samspelet mellan konventionell och kvartär rening eller effekter på el, värme/kyla, resurser och logistik. Tekniker som ozonering och aktivt kol är etablerade inom vattenrening, men nya för många svenska reningsverk och kräver noggrann integrering.
Arbetet med kvartär rening slutar inte vid installation. Kvartär rening måste fungera kostnadseffektivt samt stabilt i linje med tekniska och miljömässiga krav. Det ställer krav på driftpersonal, men också på konsulter och leverantörer som ska stötta processen.
Utmaningarna är betydande, men det är också möjligheterna. Rätt genomförd implementering stärker recipientskyddet, förbättrar etablerade tekniker och främjar införandet av tekniker som ännu inte nått samma mognadsgrad eller kostnadseffektivitet inom avloppsvattenrening.
Detta öppnar för nationell samordning, utbildningssatsningar, erfarenhetsutbyte och gemensamma riktlinjer. Kunskap är en av våra mest effektiva resurser, men bara när den delas.
Resan mot en effektiv implementering av kvartär rening kräver tydliga krav och långsiktigt stöd från myndigheter, vilket ger reningsverken förutsättningar att planera trygga investeringar. Det föreslagna utökade producentansvaret är en viktig del i detta och det innebär att producenter ska ta ansvar för ämnen som finns i deras produkter och sedermera bidrar till förorening av vatten.
För VA-branschen är samordning och kompetensutveckling avgörande. Kvartär rening är ett måste nu — men det måste göras smart, hållbart och med ett gemensamt ansvarstagande.
