Strontium och kiseldioxid i dricksvatten kan vara en förbisedd hälsorisk

Internationell VA-utveckling 3/26

När strontium Sr och kiseldioxid SiO2 finns i grundvatten kan förhöjda halter behöva åtgärder.

Text/Kenneth M Persson

Grundvatten är den viktigaste sötvattenresursen på jorden. Grundvatten förser samhällen med dricksvatten, används i stor utsträckning till konstbevattning, i industriella processer och tillgängligt även under torrperioder. Förutom att tillgodose människans grundläggande behov är grundvatten avgörande för att upprätthålla ekosystemets ekologiska balans genom att upprätthålla basflödet i vattendrag, mata våtmarker och källor samt stödja ekosystem under torra årstider. Trots sin betydelse löper grundvatten stor risk för kontaminering. Källorna till grundvattenförorening kan delas in i punktkällor, diffusa källor och naturliga geogena processer från vittring och mineralupplösning av omgivande berggrund. Punktkällor kommer från en enda identifierbar källa och är lätta att övervaka och kontrollera (avlopp, bränsletankar, osv.). Diffusa utsläpp avser föroreningar spridda över ett stort område som inte härrör från en enda, identifierbar källa, vilket kan vara deponier, kemikalier från skogs- och jordbruk, föroreningar i regn, dagvatten från vägar mm. Diffusa källor kan påverka grundvattenkvalitet på regional nivå och är besvärligare att kontrollera. Geogena källor är de ämnen som förekommer naturligt från jordskorpan på grund av vatten- och berginteraktioner. Utöver strontium och kiseldioxid finns en mängd geogena ämnen i grundvatten, till exempel järn, arsenik, fluorid, mangan, uran, krom, bly och selen. De förekommer i grundvattnet genom naturliga processer och är som regel mycket svåra att styra.

Du behöver ha ett abonnemang för att läsa hela texten

För att kunna läsa texten behöver du ha ett aktivt abonnemang på Internationell VA-utveckling, och registrerat ett personligt inloggningskonto.

Läs mer om våra abonnemang

Har du redan ett inloggningskonto? Klicka här