Annons Kamstrup 2024

Miljöingenjör Helena Claesson och VA-chef Daniel Pålsson Wargren ska fortsätta hålla koll på tungmetaller uppströms reningsverket i Trelleborg.

Detektivarbete spårade kadmiumkälla

Cirkulation 6/16

Klassiskt detektivarbete i Trelleborg ledde till att en kadmiumalstrande förändring i en verksamhet kunde spåras och åtgärdas. Noggrann kartläggning, research, ­sektionerade provtagningar och riktade informationskampanjer löste problemen.

Text/Tomas Carlsson

Sveriges sydligaste stad Trelleborg markerar sin belägenhet med vajande palmer längs infarten. Samhället, med anor från vikingatiden, laddar upp för Palmfestivalen när Cirkulation är där för att närmare studera hur detektivarbetet har gått till.

Upprinnelsen till arbetet är att prover på det rötade och avvattnade slammet 2010 plötsligt uppvisade förhöjda värden av kadmium och några andra tungmetaller. Från att månadsmedelvärdena legat stabilt, började de skjuta i höjden, framförallt vårvinter och vår varje år; tiden för snösmältning och vårregn. I snitt låg kadmium 50 procent högre än tidigare år, och fortsatte att göra det.

Eftersom 95 procent av inkommande kadmium hamnar i slammet innebär en åtgärd att slammet i större utsträckning kan användas för spridning på åkrar.

– Vi bestämde då att börja prioritera uppströmsarbetet i ledningsnätet och startade utredningen för att hitta källan, berättar Daniel Pålsson Wargren, VA-chef i Trelleborg.

Nytillträdde miljöingenjören Estelle Larsson började med litteraturstudier av avhandlingar och rapporter för att identifiera verksamheter som potentiellt kan vara källor till tungmetallutsläpp. Provtagningsutrustning köptes in och ett intensivt samarbete började med miljöförvaltningen, GIS-ingenjören och utredningsingenjören. Det togs fram listor på alla potentiellt miljöfarliga verksamheter i kommunen tillsammans med deras fastighetsbeteckningar. Allt lades in i GIS-kartan där redan ledningsnät och brunnar var inlagt sedan tidigare. Detektivarbetet kunde börja.

– Med kartmaterialet som grund gick det att identifiera lämpliga brunnar att ta prover i, så att särskilda områden då blev avgränsade, säger Estelle Larsson, som i våras slutade sin tjänst och efterträddes av Helena Claesson.

Reningsverket har två stora inkommande huvudledningar – den östra och den västra. En första och tidig indikation var att den östra ledningen visade kadmiumhalter 50 procent över riktvärdena, medan den västra bara låg på cirka hälften av riktvärdena. Den östra ledningen belastas av större delen av tätorten och har därför också större industribelastning. Trots att västra området misstänktes vara en källa, på grund av metallbearbetningsindustrier där, låg alla värden under riktvärdet, utom en liten förhöjning av zink. Enligt reglerna ska riktvärdet vara det som finns på spillvatten från vanliga hushåll.

– Vi började då punktmarkera områden i öster som hade verksamheter, som bedömdes kunna vara potentiella kadmiumkällor, berättar Estelle Larsson.

Annons Abonnemangspaket Abonnemangspaket

Den programmerbara dygnsprovtagaren monterades nere i strategiskt utvalda brunnar i anslutning till lasarettet, fjärrvärmeverket, ABF:s konstnärslokal, samt några andra platser. Konstnärsfärger är ju kända för att innehålla kadmium, men det provet klarade alla riktvärden gott och väl. Lasarettet klarade sig också, förutom att det var för högt kvicksilvervärde. Även bilvårdsanläggningar. krematoriet och tandläkarmottagningar klarade sig.

Men nu handlade det om frågan var cirka ett kilo kadmium kom ifrån. Trelleborgs fjärrvärmeverk på Östervång lämnade ett tydligt och stort avtryck. För att vara säkra gjordes provtagningar om och  jodå, där låg kadmiumhalterna hundrafalt högre än riktvärdena. Även bly, zink och kvicksilver låg flerfalt över regelgränserna.

– Vi kontaktade dem för en diskussion och kom fram till att de förändrat sin process för rökgasrening ungefär samtidig som vi noterade en ökning av halter, berättar VA-chefen.

På Östervångsverket hade de tidigare justerat pH med lut i kondensvattnet från reningsanläggningen för rökgaser, men slutat med det och istället spätt med vanligt vatten i sådan mängd att det fick samma effekt. Vad ingen tänkte på var att då bräddade vattnet över och ut i spillvattennätet.

– Det var den mänskliga faktorn. När personal slutar och nya börjar tappar man kunskap om hur verket ska skötas. Men de tog beskedet positivt och har verkligen arbetat för att åtgärda problemet, säger Daniel Pålsson Wargren.

VA-avdelningen fick komma in och mäta inne på verkets området också och då upptäckte man även att partikelfällorna efter kondensanläggningen blivit mättade med partiklar, så att när det var stora flöden frigjordes partiklar och skickades vidare ut i avloppsnätet.

Verket har åtgärdat problemet genom att sluta sin anläggning och vattnet används istället för att vattna flisen som bränns där. Växter är ju bra på att ta upp kadmium och det är därför dessa tungmetaller hamnar i rökgaserna i samband med förbränningen. Från att ha släppt ut 16 000 kubikmeter vatten 2014 minskade det ganska omgående till bara en bråkdel, vilket direkt gav utslag i kadmiumhalterna i slammet från reningsverket. Det visade sig att fjärrvärmeverket tidigare hade stått för 65 procent av det kadmium som kom in till avloppsreningsverket.

Uppföljningar i höstas visade rejäla förbättringar, men verket fortsätter att arbeta vidare med tungmetallfrågan, i samarbete med VA-avdelningen.

Resultatet av detektivarbetet har också lett till flera riktade informationskampanjer, bland annat till bilvårdsanläggningar, men även en del andra industrier. Arbetet med provtagningarna kommer att fortsätta så att det hela tiden finns kunskap om vad som kommer in, var det kommer ifrån och var framtida åtgärder ska sätta in. Nu är det miljöingenjör Helena Claesson som håller i trådarna.

– Ambitionen är att slammet ska bli bättre och bättre, så alla värden sjunker ännu mera. Jag ska fortsätta att informera anslutna verksamheter, följa upp det tidigare uppströmsarbetet samt utveckla metodiken för att kunna hitta potentiella föroreningskällor, berättar Helena Claesson.

De tidigare höga halterna är en av anledningarna till att slammet inte varit Revaq-certifierat. Det är inte heller säkert att kommunen kommer att söka certifiering, men arbetet går ut på att jobba som om certifiering finns. Idag finns ett kontrakt med Ragnsells Agro som tar hand om restslammet. Det läggs månadsvisa batcher inne på reningsverksområdet som Ragnsells kan hämta och varje för varje batch finns analysvärden som visar om det passar för spridning på åkrar eller om annat omhändertagande är lämpligare.

I Trelleborg pågår också diskussioner med grannkommunerna om ett samarbete kring slam. Kommunen är också med i ett projekt med Sysav som handlar om alternativa metoder att ta hand om slammet på.

Annons Wateraid